Anela Murguz: Skippa Ozempic – satsa på att sluta äta skräp
70 miljarder kronor. Så stor är samhällskostnaden för övervikt och fetma, enligt Folkhälsomyndigheten. Och kostnaderna lär öka – med 17 miljarder kronor fram till år 2030. Det är därför inte särskilt förvånande att Novo Nordisk – läkemedelsjätten bakom den omtalade medicinen Ozempic – har ett marknadsvärde som överstiger hela hemlandet Danmarks BNP. Många västländer dras med överviktens sociala och ekonomiska konsekvenser.
Ozempic är en medicin mot diabetes typ 2, men har kommit att bli hett eftertraktat efter att det upptäckts att medicinen även är effektiv när det kommer till viktnedgång. Detta då den har en hungerdämpande effekt, vilket har skapat en hype kring medicinen. Så till den grad att Läkemedelsverket skärpt sina rekommendationer om att den enbart ska skrivas ut till diabetespatienter.
Det finns mycket som talar för att Ozempic och liknande mediciner kan behöva komplettera annan vård mot obesitas. Men det har också förekommit att medicinen skrivs ut till personer som inte lider av obesitas, för att likt Hollywoodkändisarna kunna hålla vikten i schack. Trots kontroverserna beskrivs medicinen som revolutionerade, men är det inte rätt symptomatiskt för vår tid att det är den enkla vägen ut som fått så stor uppmärksamhet?
”Men kosten då? Vågar vi ha en ärlig diskussion om hur vår kost ser ut och vilka effekter våra vanor för med sig?”
Viktnedgång är i grunden enkel matematik. Äter du mer än antalet kalorier du gör dig av med kommer du att gå upp i vikt. Är intaget mindre än uttaget kommer du att gå ned i vikt. I praktiken betyder det att motion inte spelar lika stor roll som kosten. Det betyder inte att träning är oviktigt. Tvärtom. Regelbunden fysisk aktivitet är förenligt med en rad hälsofördelar. Men det känner de allra flesta svenskar till, och på senare år har det blivit mindre kontroversiellt att tala om träningens betydelse för hälsan i takt med att det blivit en allt större trend. Men kosten då? Vågar vi ha en ärlig diskussion om hur vår kost ser ut och vilka effekter våra vanor för med sig?
För några år sedan lyfte Kajsa Kettil här på ledarsidan upp det faktum att Sverige toppar listan över EU-länder med högst intag av ultraprocessad mat, det vill säga industriellt tillverkad mat med tillsatt socker, fett och salt. Och om inte det hängde ihop med det faktum att Sverige har betydligt fler förvärvsarbetande kvinnor.
En som inte räds för att röra vid frågan är socialminister Jakob Forssmed som intervjuades i ämnet i Svenska Dagbladet (21/1). Samtidigt som han förfäras över innehållet i en Fanta Exotic uppmanar han till en bredare diskussion om kost, utan att för den delen avfärda att viktnedgångsmediciner kan fungera i enstaka fall. Men att det skulle vara hela lösningen? Nej.
Och gott så. Det går redan nu att konstatera att det finns några enkla knep att ta till innan man rusar till närmsta apotek i hopp om att bli av med några kilon.
