Anela Murguz: Självklart ska lärare få markera mot elever som missköter sig

En lärare i Göteborg ber en klass lägga ner sina surfplattor. En av eleverna vägrar. När varken läraren eller eleven ger sig tar läraren slutligen tag i elevens arm för att föra ut eleven ur klassrummet.

Här hade historien kunnat vara slut. Men i stället svarar eleven med att mordhota läraren. Senare blir läraren även polisanmäld. Tydligen är beröring vid armen numera synonymt med misshandel i somligas värld.

Även läraren gör en polisanmälan mot eleven gällande olaga hot. Båda polisanmälningar läggs ner. Här hade historien också kunnat vara slut, men när Göteborgs kommun ska utse en syndabock blir det läraren. Han får nämligen inte jobba vidare eftersom han inte följt den lågaffektiva metoden.

Lågaffektivt bemötande är en omstridd metod inom skolan. I början togs den fram specifikt för unga med neuropsykiatriska diagnoser. I korthet går metoden ut på att vuxna ska svara på ungas ilska genom att behålla lugnet, alltså agera lågaffektivt. Detta eftersom man anser att en markering, tillsägelse eller dylikt är högaffektivt, och kan bidra till att stämningen eller konflikten trissas upp.

Som så ofta med den här typen av omstridda metoder låter de bra i teorin. Men det är sällan de fungerar väl i verkligheten. För i klassrum finns många gånger barn och unga som vill tänja på gränserna bara för tänjandets skull, inte för att de nödvändigtvis har svårt att reglera sina känslor. Det vet nog alla som någon gång haft en vikarie under en lektion.

Sådana typer av beteenden behöver vuxna markera mot i den mån det går. Här spelar lärare och andra vuxna på skolan en viktig roll eftersom det inte är givet att alla föräldrar kommer säga till sina barn. Det är heller inte säkert att barnen missköter sig i lika hög grad framför sina föräldrar som i skolan.

Dessutom har skolor som tillämpat metoden fått motsatt resultat. I en artikelserie av Svenska Dagbladet (22/2 2019) förekommer exempel på skolor som drabbats av en våldsvåg efter att ha använt sig av lågaffektivt bemötande. I en annan artikel i samma serie ifrågasätts även den vetenskapliga evidensen för metoden.

En av de främsta förespråkarna av den lågaffektiva metoden är psykologen Bo Hejlsjov. Hans standardsvar brukar vara att beskylla lärare och skolor för att inte använda metoden på rätt sätt, i stället för att börja inse att det är metoden han förespråkar det är fel på.

Angående fallet med Göteborgsläraren säger Hejlsjov tvärsäkert till SVT (25/1) att ”det funkar inte att säga ifrån”, trots att exempel från verkligheten talar för att det snarare är lågaffektivt bemötande som inte funkar.

I det aktuella fallet med den sparkade läraren blir det dessutom tydligt att den lågaffektiva metoden kan användas för att underminera lärares ställning i skolan. Det är rent ut sagt bedrövligt att arbetsgivaren, i det här fallet Göteborgs kommun, inte tydligare står upp för sina anställda som blir utsatta för sådant som ingen annan yrkesgrupp i samhället hade tolererat på sin arbetsplats.