Kajsa Kettil: Sänk skatten på låga inkomster
Det är kärva tider. Efter att många svenskar har kunnat räkna med lite mer pengar i plånboken varje år får de nu i stället se tillgångarna sina.
Läget med höga priser på bränsle, el och mat ingen nyhet vid det här laget. Inte heller är inflation och höga räntor främmande. Något det dock pratas mindre om är utformningen av vårt skattesystem, trots att skatter i allra högsta grad påverkar människors vardag.
Men statistik från Skatteverket tyder på att allt fler ser ett samband mellan skatt och privatekonomi. Det är nu i slutet av 2022 dubbelt så många som ansökt om jämkning jämfört med samma period de senaste åren (SR 10/12). Den som jämkar betalar rätt skatt direkt i stället för att få tillbaka en klumpsumma i skatteåterbäring året efter. Till Ekot säger sparekonomen Christina Sahlberg att det kan röra sig om flera tusenlappar i månaden – ett välbehövligt tillskott när räntekostnader och elräkningar stiger.
En aspekt som får ännu mindre uppmärksamhet än skatt i allmänhet är skattefördelningen mellan män och kvinnor. På onsdagen presenterade intresseorganisationen Sveriges kvinnoorganisationer (tidigare Sveriges kvinnolobby) rapporten ”Jämställda skatter – så påverkar skattesystemet kvinnors liv”. Den belyser att löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat över tid, men att de totala inkomstskillnaderna på 26 procent ligger på 1995 års nivå. Rapporten kritiserar svensk skattepolitik för att gynna män eftersom de i högre utsträckning än kvinnor driver företag och äger kapital, samtidigt som kvinnor missgynnas bland annat eftersom de generellt står för en stor del av familjens löpande utgifter som mat. Svensk kvinnoorganisation vill därför slopa exempelvis 3:12-reglerna och sänka momsen på mat.
”Ovan nämnda rapport och debattartikel innehåller tänkvärda delar. Samtidigt andas de en osund skepsis mot hårt arbete och företagande.”
Även inom forskningen har förhållanden mellan mäns och kvinnors skatter studerats. Föra året beskrev Åsa Gunnarsson, professor i skatterätt, sina slutsatser i en debattartikel: ”Skattepolitiken bygger på en uppenbar fördomsfull syn på kvinnors ekonomiska ställning i samhället. Den kan kort och gott sammanfattas som att män ska har rätt till avdrag och kvinnor ska be om bidrag.”
Ovan nämnda rapport och debattartikel innehåller tänkvärda delar. Samtidigt andas de en osund skepsis mot hårt arbete och företagande. Utan ambitiösa företagare som är beredda att både ta risker och jobba långa dagar till relativt låga löner, skulle staten inte få in de skattemiljarder som välfärden är helt beroende av.
Det bör även noteras att Sveriges kvinnoorganisationers rapport förespråkar enskilda insatser framför mer genomgripande reformer. För det finns något som skulle öka kvinnors disponibla inkomster och därmed deras frihet: Lägre skatt på medelhöga och låga löner. Med mer pengar över i lönekuverten skulle fler kvinnor som lever på marginalen klara sin egen försörjning och slippa bli beroende av bidrag.
Nästa steg blir att främja jämställdhet i vardagen, så att kvinnors totala arbetsbörda minskar när männen tar sin del av ansvaret för hem och gemensamma barn. Det skulle garanterat få fler kvinnor att våga söka det där spännande jobbet som kräver både tid och ork utanför hemmet.
Denna del av jämställdheten talas det ännu mindre om än skattefördelningen. Men kanske kan vi börja nu?
