Anela Murguz: Så kan brott förhindras med hjälp av ”ägandeskap”
I jakt på svar på Sveriges omfattande problem med gängbrottslighet har man mer än en gång sneglat internationellt. Ett exempel är Broken Windows-teorin, eller New York-modellen som den också kallas, vars utgångspunkt är att skadegörelser måste åtgärdas snabbt för att förhindra eskalering. Till exempel: ett krossat fönster leder till fler krossade fönster. Därför måste krossade fönster åtgärdas snabbt.
Bakom teorin finns alltså antagandet att man genom att ta tag i små brottsföreteelser också kan motverka grövre brottslighet. Men det inrymmer också förståelsen för att platser är viktiga. Särskilt när det gäller att förhindra brottsliga handlingar.
Nyligen avhandlades ämnet under ett lunchseminarium arrangerat av Centrum för välfärdsstudier (CVS), Science Park Borås (SPB) och Centrum för kulturpolitisk forskning (KPC). I samtalet deltog Charlotta Thodelius, universitetslektor i kriminologi vid Högskolan i Borås, Paulina Bredberg, enhetschef för planenheten i Borås stad och Peder Englund, strategisk utredare vid Centrum för kunskap och säkerhet, CKS.
Thodelius inledde seminariet med en genomgång om platsen och tidens betydelse för kriminella handlingar. Detta eftersom den byggda miljön antingen kan stödja eller hindra vissa typer av aktiviteter. En plats som har låg upptäcktsrisk, oklara normer och låg grad av förvaltning och underhåll är lockande för den som vill begå brott. För att förhindra och förebygga brottsliga handlingar behöver man således ta reda på varför vissa oönskade situationer sker mer på vissa platser än på andra.
”Det sänder också en signal om att det är mer acceptabelt att skräpa ned på den platsen.”
Det kan handla om själva utformningen av platsen; hur upplyst den är, hur mycket buskage som finns och vilken funktion platsen fyller. Men minst lika mycket är det en fråga om hur platsen tas omhand av människorna. Om en plats exempelvis har problem med nedskräpning leder det inte enbart till att fler upplever platsen som otrevlig och otrygg, utan det sänder också en signal om att det är mer acceptabelt att skräpa ned på den platsen. Alltså skapas en ond spiral som behöver brytas.
Ett sådant projekt pågår just nu på Hässleholmen. Området har länge kantats av en nedskräpningsproblematik. Enligt Bostäder i Borås lägger man i snitt 144 timmar i veckan på att städa i och runt om fastigheterna. Bostadsbolaget har därför genomfört ett pilotprojekt där man tagit reda på orsakerna till nedskräpningen, som bland annat grundar sig i okunskap, tillgänglighet och att det uppfattas ett accepterat beteende. Något som man nu ska rikta sina insatser mot.
Det kan låta som petitesser med tanke på vilka andra stora utmaningar som ett särskilt utsatt område som Hässleholmen står inför. Men man bör inte underskatta miljöns betydelse för känslan av trygghet. Under seminariet återkom samtliga deltagare till begreppet ”ägandeskap”; att känna tillhörighet och omsorg för en viss plats. Känner man så är man inte lika benägen att agera på ett sätt som skapar otrygghet för andra. Det gäller både ungdomen på glid och boende i utsatta områden. Och det är helt rätt av Borås stad att lägga sina resurser på detta.
