Kajsa Kettil: Regeringen får inte låta SD komma för lindrigt undan
Bakgrunden är känd vid det här laget: En reporter från TV:s Kalla fakta-redaktion närmade sig Sverigedemokraterna, låtsades vara en sympatisör och fick anställning först på Youtubekanalen Riks och därefter på partiets kommunikationsavdelning. Målet var att ta reda på om den trollfabrik det spekulerats om länge verkligen fanns.
Det visade den sig göra. Efter att i programseriens första del ha konstaterat att Riks i motsats till vad SD själva påstår är nära sammankopplat med partiet, handlade del två om själva trollfabriken. För den finns, oavsett hur mycket partiledaren Jimmie Åkesson i ett högtravande ”tal till nationen” slår ifrån sig alla anklagelser enligt taktiken att attack är bästa försvar. Om inte ämnet var så allvarligt vore det nästan komiskt att höra honom försvara verksamheten genom att kalla de främlingsfientliga och missvisande inläggen för humor och satir, liksom att någon trollfabrik inte existerar. Och naturligtvis att det är alla andra som är dumma, att det råder en ”gigantisk påverkansoperation från det samlade vänsterliberala etablissemanget”.
Antagligen köper de allra trognaste sympatisörerna budskapet. Men alla andra? Med hjälp av dold kamera kan ju reportern slå fast att minst ett 20-tal anonyma konton i sociala medier drivs av anställda på kommunikationsavdelningen med syfte att misskreditera såväl invandrare som politiska motståndare.
Och politiska samarbetspartner också, för den delen. Tittarna kan se hur medarbetarna på kommunikationsavdelningen spånar kring hur de kan smutskasta övriga Tidöpartier, bland annat Kristdemokraternas Europaparlamentskandidat Alice Teodorescu Måwe.
Förutom att trollverksamheten är djupt omoralisk strider agerandet mot den så kallade artighetsklausulen i Tidöavtalet, alltså den som anger att partierna ska ”uppträda med värdighet och tala respektfullt om varandras centrala företrädare” och som SD krävde för att ingen skulle kunna kritisera deras återkommande övertramp alltför hårt.
Och det är delvis detta som sätter regeringspartierna i en knepig sits nu.
”Med tanke på hur snabbt fördömandena från regeringspartiernas företrädare ebbade ut tyder dock mycket på att de hoppas att väljarna ska nöja sig med en offentlig utskällning och att alla sedan ska gå vidare.”
Rasistiska uttalanden sker som bekant med jämna mellanrum av SD-företrädare. Det är besvärande för regeringen men har hittills tillåtits passera. Om även detta accepteras undermineras statsminister Ulf Kristerssons (M) auktoritet. Dessutom sänder det en signal till Sverigedemokraterna att det går att komma undan med i stort sett vad som helst.
Ulf Kristersson kallar situationen för allvarlig och att förväntar sig att SD ber om ursäkt.
Johan Pehrson (L) anser att SD måste berätta hur de ska få stopp på verksamheten. Tydligast är Ebba Busch (KD) som konstaterar att det handlar om ett uppenbart brott mot Tidöavtalet.
På onsdagen beskrev Ulf Kristersson agerandet som förtroendeskadligt men ville på en direkt fråga inte svara på om det går att lita på SD. Möten är visserligen inplanerade, men med tanke på hur snabbt fördömandena från regeringspartiernas företrädare ebbade ut tyder dock mycket på att de hoppas att väljarna ska nöja sig med en offentlig utskällning och att alla sedan ska gå vidare.
Det är inte ett dugg förvånande att Sverigedemokraterna försöker vifta bort trollverksamheten som några satiriska sociala medie-konton. Men det skulle både förvåna och förfära om regeringspartierna – varav två helt eller delvis bygger på liberalism – kunde regera vidare som om ingenting har hänt.
