Kajsa Kettil: Rätt av Herrljunga att uppmärksamma segregation
Rinkeby, Biskopsgården, Rosengård, Gottsunda – stadsdelarna i landets största städer förknippas ofta med utanförskap, segregation och kriminalitet. Arbetslösheten är högre och befolkningssammansättningen mindre blandad än på många andra ställen.
Det är ingen önskvärd situation, det är de allra flesta överens om. Men när utvecklingen har gått så långt är det lättare sagt än gjort att bryta den negativa trenden.
Bättre då att tänka efter före och motverka att segregation uppstår överhuvud taget.
Just detta sker i Herrljunga. Som BT berättade nyligen på nyhetsplats (BT 12/11) har kommunen undersökt om det finns segregation inom kommungränserna. Uppgifterna har sammanställts i en färsk rapport som visar att jodå, nog finns det tecken på skillnader i socioekonomisk status som skulle kunna leda till ökad segregation.
”Det har alltid funnits en viss grad av segregation i samhället i stort, men då har det handlat om att personer med höga löner har varit åtskilda från andra grupper. Det som är nytt i samhällsutvecklingen nu är att låginkomsttagare blir allt mer segregerade” säger samhällsutvecklaren Maja Sallander som är ansvarig för rapporten.
Inkomstskillnader måste inte vara fel i sig, det är exempelvis naturligt och rättvist att studier och hårt arbete lönar sig ekonomiskt. Faran uppstår snarare när människor med olika bakgrund, utbildningsnivå och levnadsstandard lever åtskilt.
”På den lilla orten möts människor i mataffären oavsett om de bor i en flådig villa eller sliten hyresrätt.”
Risken är av naturliga skäl störst i storstäder och befolkningsrika kommuner. Till småstadens och den mindre kommunens styrkor hör att segregation sällan får lika omfattande konsekvenser som i storstädernas utsatta områden. Det är helt enkelt troligare att barn i mindre kommuner går i samma skola oavsett bostadsadress, för det finns kanske bara en eller ett par skolor. Och på den lilla orten möts människor i mataffären oavsett om de bor i en flådig villa eller sliten hyresrätt.
Förhoppningsvis leder det till att barn till föräldrar med låg socioekonomisk status i dessa skolor ser det som naturligt att de har samma möjligheter som alla andra att studera, få ett spännande jobb och försörja sig själva som vuxna, liksom att vuxna som har det gott ställt kommer i kontakt med personer med mer ansträngd privatekonomi.
Det ska poängteras att den segregation som har noterats i Herrljunga inte utgör något större problem. Än. Men tanken är att rapporten ska ge vägledning vid exempelvis planering av nya bostadsområden. Kommunalrådet Gunnar Andersson (M) konstaterar att tanken är att åtgärder ska kunna vidtas innan problemen växer. Han tar det nya bostadsområdet Horsby som exempel; om rapporten hade funnits tidigare skulle sannolikt en mer blandad bebyggelse med både villor och hyresrätter ha prioriterats.
Men det kanske inte är för sent ens för nämnda område, tillägger han.
För sent är det inte heller för många andra av landets kommuner som ännu inte brottas med segregation. Varför inte planera in ett studiebesök i Herrljunga och se hur små skillnader inte behöver växa till stora problem?
