Stig Fredrikson: Putin alltmer trängd när motgångarna hopar sig i Ukraina
Putins förhoppningar om att snabbt erövra Kiev och störta Zelenskyjs regering grusades. Den ryske presidenten överraskades av den ukrainska krigsmaktens motståndsvilja, av den egna arméns oförmåga och av sammanhållningen i väst i stödet för Ukraina.
Det blev uppenbart att Putin levde i isolering omgiven av ja-sägare som gav honom en förskönad bild av verkligheten eftersom de inte vågade annat.
Stig Fredrikson
är förre detta utrikeskorrespondent och utrikeskommentator i SVT.
Ju sämre kriget har gått för Ryssland, desto mera trängd har Putin blivit. Och en trängd Putin är en desperat Putin. Hans upprepade hot om insats av kärnvapen måste naturligtvis tas på allvar.
De senaste utspelen från rysk sida, ordern om mobilisering av praktiskt taget alla ryska män i vapenför ålder och införlivande av fyra ukrainska regioner med den ryska federationen, riskerar också att förstärka bilden av att kriget håller på att utvecklas till en katastrof för Putin personligen. Samstämmiga uppgifter från Moskva tyder på att det är Putin som fattar alla viktiga beslut, även om den fortsatta krigföringen. Och så ser alla att det bara blir mer och mer fel.
Annekteringen av Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja är inte bara ett flagrant brott mot internationell rätt. Den riskerar också att bara bli ett slag i luften eftersom Ukraina tar tillbaka mer och mer territorium där, och Ryssland alltså inte kontrollerar områden som man säger sig ha införlivat. I Moskva grälas det öppet om var gränserna egentligen ska gå för de här nya ”ryska” områdena.
”Även om Putin själv inte har kritiserats ännu, riskerar han, som ytterst ansvarig, att drivas till att fatta beslut som tillfredsställer krigshetsarna.”Stig Fredrikson
Mobiliseringen för att få fram nya soldater till det som har kallats den ryska ”köttkvarnen” i Ukraina har inte heller blivit någon framgång. Det sas i början att 300 00 man skulle kallas in. Nu har lika många ryska män redan flytt landet för att undgå inkallelsen. De som ändå tvingas in i armén är ofta dåligt utbildade och får inte modern utrustning. Värdet av det här ”tillskottet” för den ryska krigföringen ifrågasätts på många håll.
Det nya är att kritik mot hur kriget förs hörs allt oftare offentligt i Moskva. Det är hökarna, krigshetsarna, som är upprörda över hur ryska soldater tvingas fly ”med tomma ögon” från städer som Ukraina har återtagit. I den statskontrollerade ryska teven framförs kritik mot ryska militära befälhavare i Ukraina. Hökarna kräver helt enkelt hårdare tag, brutalare krigföring mot civila mål, till och med insats av kärnvapen. Även om Putin själv inte har kritiserats ännu, riskerar han, som ytterst ansvarig, att drivas till att fatta beslut som tillfredsställer krigshetsarna.
Men kanske allvarligast för Putins ställning är att mobiliseringen river sönder det sociala kontrakt med den ryska befolkningen som Putin så länge har levt högt på. ”Om du inte engagerar dig politiskt eller protesterar utan låter mig sköta landet kan du leva lugnt”, gick kontraktet ut på. Men nu är det slut på lugnet även för alla de ryssar som trott att kriget i Ukraina inte skulle beröra dem, utan skötas enbart av yrkessoldater.
Slutsatsen blir att förtroendet för Putin på hemmaplan urholkas alltmer.
