Pär Holmgren: Pär Holmgren: Det är dags för mer hållbara städer
Jag tillhör inte dem som anser att Coronapandemin varit bra för miljön eller klimatet. Visserligen minskar utsläppen, men det spelar liten roll om utsläppen tillfälligt minskar, om vi inte sedan gör vad som krävs när omständigheterna blir mer normala igen. En omställning ska ske ordnat och demokratiskt, inte genom en pandemi. Men det ger oss utan tvekan en och annan tankeställare.
Pär Holmgren
är Europaparlamentariker för Miljöpartiet, som ingår i partigruppen De gröna
Om man bor i en större stad så vänjer man sig exempelvis ganska snabbt vid ständiga oljud av olika slag. Häromdagen när jag promenerade på Bryssels gator kom jag att tänka på hur lugnt allt var. Mitt i storstaden kunde man höra fågelkvitter och löv som prasslade i vinden. Folkvimlet börjar komma tillbaka till Bryssel, men det som märktes var framförallt frånvaron av bilar på gatorna.
Det är egentligen märkligt att vi har vant oss vid att våra städer är fulla med avgaser och oljud. Enligt flera forskare dör det varje år fler av avgaser än som nu dör på grund av coronapandemin. Dessutom verkar de som inte bor mitt bland avgaserna ha bättre motståndskraft mot Covid-19. Fler cyklar och minskade avgaser handlar inte bara om miljö, utan framförallt om människors hälsa och välbefinnande.
Självklart så finns det en framtid även för bilar, särskilt tysta, rena, och elektrifierade sådana. Främst i landsbygden, för yrkesförare, stora barnfamiljer, och även utifrån funktionsvariation. Men självklart borde också stadsplaneringen i större städer alltid sätta människor i första hand. Gångtrafikanter, cyklister, kollektivtrafik och yrkestrafik måste prioriteras. Det ger bättre framkomlighet och ökad trygghet för alla, och det inte minst även för de som verkligen behöver bilen.
Runt om i Europa ser vi faktiskt denna utveckling i flera stora europeiska städer som Paris, London, Bryssel och Stockholm. Jag minns slutet av 80-talet när Stockholm var en omöjlig cykelstad. Som nybliven meteorolog på SVT upplevde jag kontrasten mot cykelstaden Uppsala och vågade allt för mitt liv inte att cykla till jobbet. Idag är även Stockholm en cykelstad.
”Men självklart borde också stadsplaneringen i större städer alltid sätta människor i första hand. Gångtrafikanter, cyklister, kollektivtrafik och yrkestrafik måste prioriteras. Det ger bättre framkomlighet och ökad trygghet för alla, och det inte minst även för de som verkligen behöver bilen.”
Att göra det enklare att cykla kan uppfattas som en fråga mest för storstadsbor. Men faktum är att minska bilismen i städerna är ett viktigt sätt att se till att inte bara landsbygden får bära hela ansvaret för klimatutmaningarna. För människor som bor på landsbygden kan det vara svårt att klara vardagen utan bilen. I städer finns däremot goda möjligheter för att planera för minskad biltrafik och fler cykelbanor. Då bör de som bor i städer ta ett större del av ansvaret. Stockholmarna får skärpa sig helt enkelt, om utsläppen från trafiken ska minska.
I EU jobbar nu vi gröna för mer hållbara transporter. Med grönt inflytande kan EU:s återhämtningsplan förhoppningsvis ta med sig några lärdomar från pandemin. Att börja planera våra städer efter hållbarhet vore en bra början.
