unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Sjuhäradarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter
De nya konfliktlinjerna – del 2: Demokratin

Andreas Johansson Heinö: På tröskeln till en ny demokratistrid

Under sommaren skriver statsvetaren och BT-krönikören Andreas Johansson Heinö varje söndag om några av de konfliktlinjer som kommer att forma svensk debatt under 2020-talet.
Inslag av direktdemokrati som folkomröstningar ses av somliga som en mer legitim form av demokrati än parlamentarism.
Inslag av direktdemokrati som folkomröstningar ses av somliga som en mer legitim form av demokrati än parlamentarism.
Foto: Johan Nilsson/TT
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

Präglas svensk politik av stabilitet eller förändring? Svaret är inte lika självklart som det kan tyckas. Trots stora förändringar på ytan är mycket annat sig likt, påpekar fem svenska statsvetare i en nyligen publicerad översikt över den svenska parlamentarismens utveckling. Regeringsbildningen 2018 må ha tagit osedvanligt lång tid, men därutöver avviker inte de senaste mandatperioderna från det historiska mönstret: alltjämt sitter regeringar kvar hela mandatperioderna, alltjämt genomförs det mesta av den utlovade politiken.

Dagens krönikör

Andreas Johansson Heinö

är statsvetare och förläggare på Timbro.

Det finns i svensk debatt en märklig föreställning att en regering som saknar majoritet i riksdagen är en svag regering. Men minoritetsregeringar har varit norm i Sverige under hela det demokratiska seklet. Faktum är att endast Danmark har haft en högre andel minoritetsregeringar. Detta har inte utgjort ett hinder för den verkställande makten, faktum är att Alliansen förverkligade en högre andel av sina vallöften under den andra mandatperioden, när man var i minoritet, än under de fyra åren i majoritet.

Över tid har det skett en gradvis maktförskjutning från riksdag till regeringskansli som inte varit helt lyckosam. Snarare än en brott mot den etablerade ordningen utgjorde Decemberöverenskommelsen 2015 kulmen på en process som redan gått för långt. En regering ska kunna verka utan majoritet, men inte till hur högt pris som helst.

Att oppositionen ifrågasätter regeringens politik är inte bara naturligt, det är en helt nödvändig del av demokratin. Det är en annan sak när kritiken även riktas mot regeringens legitimitet. Inte minst i debatten om migrationspolitiken påstås ofta att Miljöpartiet, som riksdagens minsta parti, utövar ett orimligt stort inflytande. Liknande resonemang, fast omvänt, har länge förts om Sverigedemokraterna, och med växande styrka alltmedan partiet vuxit från fem till 17 procent.

Men sådana retoriska figurer speglar framförallt ett missförstånd om hur svensk politik fungerar. Förmågan till inflytande vilar inte bara på andelen väljare utan också på förmågan att samarbeta. Detta är den representativa demokratins essens. Vill man ifrågasätta regeringens legitimitet får man väcka misstroende och försöka få en annan statsminister tolererad av riksdagen.

Sedan 1910-talets rösträttsstrid har konflikterna om det politiska systemet varit få och begränsade i Sverige. Visst har det funnits skilda uppfattningar om exempelvis valsystem och om maktfördelningen mellan demokratins institutioner, men i det stora hela har alla centrala aktörer varit eniga om spelreglerna.

quote
Delar av klimatrörelsen, liksom delar av den antirasistiska rörelsen, rymmer mycket radikala inslag som i princip dömer ut den parlamentariska demokratins förutsättningar att hantera allvarliga samhällsproblem.

Mycket talar förstås även nu emot radikala förändringar. Ingen tung politisk aktör förespråkar längre någon systemförändring. Sverigedemokraterna må representera en ideologisk rörelse som även i nutid har en delvis avvikande demokratisyn. Men det är svårt att hitta reformförslag ens om begränsade förändringar. Vurmen för mer folklig demokrati tycks stanna vid halvhjärtade försök att lite oftare använda det direktdemokratiska instrument - folkomröstningar - som vår författning redan rymmer.

Utanför parlamenten händer det dock saker. Delar av klimatrörelsen, liksom delar av den antirasistiska rörelsen, rymmer mycket radikala inslag som i princip dömer ut den parlamentariska demokratins förutsättningar att hantera allvarliga samhällsproblem. Lägg därtill “Gula västarna” i Frankrike, “sardinerna” i Italien med flera framgångsrika rörelser i Europa som inte bara underminerar de ständigt krympande partierna, utan också sätter frågetecken för det rådande systemets legitimitet.

Kanske står vi vid tröskeln till en ny demokratistrid. Då gäller det att veta vad det är som står på spel.

Läs mer

Beslutet: Ja till förbifarten – förhandlingar kan inledas

Mark. Bred majoritet för vägprojektet – men flera reserverade sig.
Här vid rondellen i Skene är förbifarten tänkt att fortsätta rakt fram över Skrålabäcksravinen.

Omsorg kan förebygga våldet

Ledare. Knivdådet i Vetlanda blir inte mindre tragiskt för att vi försöker förstå varför människor kan ta till våld.
Omsorg kan förebygga våldet

Medan du sov: Här är nattens händelser

Medan du sov. En lugn natt lokalt. Världsledare kommenterar dådet i Vetlanda. USA:s representanthus stänger efter hot.
Medan du sov: Här är nattens händelser

För fullproppat på “Kampen går vidare”

Kultur. ”En märklig, men ganska rolig kulturkrock.”
För fullproppat på “Kampen går vidare”

Då återupptas debatten om förbifart Skene – fick avbrytas när larmet gick

Mark. ”Nonsens att det skulle göra vår kommun mer attraktiv”
Karin Jageby (V) är kritisk till att Marks kommun ska betala för en förbifart Skene.

6 000 nya covidfall – manar till skärpning efter dramatiska ökningen

Borås. Wahlberg: ”Vi har ett gemensamt ansvar och våra val får konsekvenser.”
Smittskyddsläkare Thomas Wahlberg uppmanar allmänheten att sitt ansvar.

Oppositionen kritiserar förhalning av planer på Kulla

Bollebygd. Oppositionen i Bollebygd ifrågasätter behandlingen av eventuell byggnation på Kulla/Fjällastorp och anser att majoriteten förhalar ärendet.
Det råder stor politisk oenighet om eventuell byggnation på Kulla/Fjällastorp.

Imponerande om än något tama memoarer från Obama

Kultur. Det är som en live-version av den gamla TV-serien Vita huset.
Första delen av Barack Obamas memoarer är över 800 sidor tjock.

Masha Gessen visar hur demokratins väktare är tandlösa inför politiker som Trump

Kultur. Masha Gessen är skarp som en sylvass nål när hon granskar Trumpadministrationen.
Masha Gessen skrev en uppmärksammad essä om Trump som ett hot mot demokratin, redan två dagar efter hans valseger. I den nya boken fördjupar hon analysen.

Duell 3: Exner (SD) och Hermansson (C) debatterade coronahanteringen

Borås. ”Vårdpersonalen har skött sig utmärkt – politiken kunde gjort mer”
Duell 3: Exner (SD) och Hermansson (C) debatterade coronahanteringen

Fyra ämnen, fyra dueller – se alla debatter från ”Halvtid till valet”

Halvtid till valet. Heta ämnen ledde till heta dueller. Nu kan du se alla avsnitt igen.
Fyra ämnen, fyra dueller – se alla debatter från ”Halvtid till valet”

Socialnämnden kan inte vända underskottet i år

Bollebygd. Socialnämnden i Bollebygd beräknas gå med 11,7 miljoner kronor i underskott i år om aviserade besparingar genomförs. Kommunstyrelsen drar nu tillbaka kravet på att allt ska sparas in i år.
Socialnämndens plånbok är nästan tom.