Lars Stjernkvist: Överge inte tron på att människor kan bättra sig
Han nickade lite försiktigt när vi möttes i vimlet. Jag kände inte igen honom med en gång, och det är kanske inte så konstigt med tanke på att det är ett 15-tal år sedan vi möttes, och då som hastigast. Då var han en av dem som skapade rubriker om droger och gängkriminalitet. Och framför allt, som orsakade mångas lidande.
Lars Stjernkvist
är tidigare partisekreterare för Socialdemokraterna.
Nu hade han avtjänat ett långt straff och han hade skaffat sig en yrkesutbildning och fått ett jobb. Nej, jag försöker inte berätta en solskenshistoria eller förminska det han har gjort. Jag vet inte vad han dömts för, men förstår att det är grova brott, och att han därför får leva med ånger och ångest under resten av livet. Min poäng är en annan, som jag snart kommer till.
Först en eloge till regeringen och oppositionen. Det har blivit fler poliser och en upprustning av det övriga rättssamhället har påbörjats. Det finns en långsiktig och politiskt väl förankrad plan för att fortsätta det här arbetet, och det är bra. Straffen för många brott har skärpts, och det var nödvändigt. Det har trist nog käbblats en del om vem som borde ha gjort vad tidigare, men när det gäller de stora dragen finns det en stor enighet och det är viktigt för att få den långsiktighet som krävs.
Det var rätt att lägga om politiken, men om vi fortsätter bjuda över varandra när det gäller straffskärpningar, då ser jag en risk för att vi gör oss av med det som fungerar bra i Sverige.
Det är som bekant en relativt liten andel av befolkningen som begår riktigt allvarliga brott. Av dem som döms till fängelse har återfallen i brottslighet minskat stadigt under lång tid. Vad jag begriper finns det ingen självklar förklaring, men svensk kriminalvård väcker en hel del nyfikenhet i vår omvärld. Det är viktigt att påminna om de här siffrorna när en del vill skruva upp retoriken ytterligare och i grunden förändra kriminalvården. Som bekant tycker inte Sverigedemokraterna att det som gjorts räcker. SD vill göra det möjligt att döma 13-åringar till livstid och vill förvandla kriminalvården till ett straffverk.
”Den dag då vi tror att människor och inte minst barn är bortom all räddning, då lever vi riktigt farligt.”Lars Stjernkvist
Åter igen, jag tror inte att det är möjligt att vända utvecklingen utan hårdare tag, men jag tror inte vi vänder utvecklingen om vi betraktar alla gängkriminella och andra som har begått grova brott som oåterkalleligen förlorade.
Min poäng är att mannen jag mötte i vimlet inte är unik. Under 2000-talet har andelen som återfallit i brott efter fängelsetiden sjunkit från cirka 40 procent till 30 procent. Siffrorna lär förändras när fler buras in, och framför allt när fler yngre buras in, men uppenbarligen betyder inte fängelsetiden enbart att brottslingar gör en paus.
Den dag då vi tror att människor och inte minst barn är bortom all räddning, då lever vi riktigt farligt. Det är helt enkelt dumt att överge tron på att människor kan bli bättre, särskilt med tanke på att den ofta är välgrundad.
