Otillåten påverkan påverkar vår demokrati
Det var i början av hösten som Moderaterna och Kristdemokraterna i Borås presenterade ett förslag om att göra en extern utredning av en eventuell tystnadskultur i kommunen. Detta med anledning av en uppmärksammad rapport från Göteborg som kom fram till att det fanns flera olika tystnadskulturer i den kommunala förvaltningen och att kriminella och extremister hade viss påverkan på kommunanställdas beslut.
Parallellt med den politiska diskussionen har Borås stad på egen hand intensifierat arbetet genom att kartlägga och samla in information om var risken är störst. Och ledarsidan har vid tidigare tillfällen understrukit behovet av att en kartläggning görs för att ta reda på hur stor problemet är, för att därefter kunna sätta in rätt åtgärder.
Nu har ett första utkast kommit. Enligt Centrum för kunskap och säkerhet, CKS, framgår att det även i Borås förekommer viss påverkan, men att denna påverkan kan se olika ut (BT 31/10). Det kan till exempel handla om rent hotfulla situationer, som att parkeringsbolag inte upplever att de kan utföra sitt arbete i utsatta områden och att personal vid exempelvis bibliotek varit med om incidenter. Men det framgår även att det finns en okunskap bland anställda om hur vissa förvaltningar fungerar vilket gör det mer sårbart för intern påverkan.
”Men alldeles oavsett har samtliga former av påverkan visat sig ha en negativ inverkan på anställda, och i förlängningen även vårt demokratiska samhälle.”Anela Murguz
Frågan är med andra ord komplex. Därför används olika begrepp för att rama in både de situationer som inrymmer konkret hot och våld; alltså otillåten påverkan, liksom självcensur och tillfällen där försök till påverkan förekommer utan hot och våld som benämns som otillbörlig påverkan. Men alldeles oavsett har samtliga former av påverkan visat sig ha en negativ inverkan på anställda, och i förlängningen även vårt demokratiska samhälle.
Samtidigt är det viktigt att understryka att det finns anställda som inte upplever några störningar alls i sitt arbete. Men att det överhuvudtaget förekommer är problematiskt nog. Det finns sedan tidigare en medvetenhet om detta då Socialdemokraternas Ulf Olsson motsatte sig en utredning av det slag som M och KD föreslog just med motiveringen att det vore mer effektivt med direkta åtgärder. Men tack vare det påbörjade arbetet finns nu ett konkret underlag som kommunen kan förhålla sig till och arbeta utefter.
Man bör också stanna vid det faktum att CKS:s sammanställning bekräftar några tidigare farhågor, som att till exempel socialtjänsten är extra sårbar. Tidigare i höst kom en nationell enkät som visade att socialsekreterare undviker att fatta beslut om LVU, lagen om vård av unga, vilket man härledde till den ökade våldsbrottsligheten i samhället i stort. Och i sammanställningen som gjorts framgår att socialtjänsten i Borås ”relativt ofta” utsätts för både konkreta och underförstådda hot.
Det bör därför ses som en demokratifråga, och att det arbete som Borås stad påbörjat i förlängningen stärker vår demokrati.
