Anela Murguz: Om skolan ska vara en trygg plats för alla måste lärare kunna säga ifrån
Just nu pågår ett intressant fall i Höörs kommun som ska avgöras i Arbetsdomstolen. I grunden handlar det om hur långt en lärare kan freda sig själv från hot och våld.
Läraren i det enstaka fallet har själv trätt fram med namn och bild i Dagens Nyheter (21/2). En vårdag i maj säger läraren Paul Carlbark till en 16-årig elev som skriker på andra elever. Något som i efterhand ska kosta honom jobbet.
Vid tillsägelsen uppstår nämligen en konfrontation mellan läraren och eleven som hotar och är på väg mot Carlbark som värjer sig genom att ta ett grepp om elevens halsparti. Händelsen reds ut och de båda tar varandra i hand, men Carlbark känner sig fortfarande otrygg och vill att eleven stängs av.
I stället för att sätta sig in i den anställdes situation väljer kommunen att inte hörsamma dessa önskemål. I stället lämnas en polisanmälan in – mot läraren. Eleven och dennes föräldrar hakar på med en egen polisanmälan. Även Carlbark gör en polisanmälan mot eleven.
Förundersökningarna till de två polisanmälningarna som kommunen respektive vårdnadshavare gjort läggs ned. I en dom från tingsrätten får Carlbark rätt. ”Måhända överreagerade” han ”i viss mån”, men tingsrätten bedömer att agerandet faller inom ramen för nödvärnsrätten och fäller eleven för hot mot tjänsteman.
”Lärare som ingriper när elever trakasserar sina skolkamrater ska inte behöva tänka två gånger.”
Det finns förvisso enligt DN två anonyma skrivelser från lärare och elever på den aktuella skolan som inte står bakom Carlbarks agerande. Men i ett yttrande till domstolen väljer Höör kommun att skylla på läraren för den uppkomna situationen genom att hävda att Carlbark agerat konfliktsökande, och hänvisar till en fortbildning kommunens lärare gjort i icke-verbalt ledarskap. Ja, ni läste rätt. Icke-verbalt ledarskap – i en tid då elevers hot och våld mot lärare inte bara ökar lavinartat, utan också blir allt grövre.
Strax före jul presenterades siffror från Arbetsmiljöverket som visade att hot och våld mot lärare ökat med 22 procent de senaste fem åren. Men den situation som Carlbark i Höör kommun ställdes inför den där vårdagen är något som så gott som alla lärare, överallt i landet, kan ställas inför. Framför allt i Borås, som sticker ut på ett negativt sätt.
I en genomgång av Arbetsmiljöverkets siffror som Sveriges lärare (14/12 2023) gjort framgår exempelvis att Borås är en av de kommuner där anmälningarna ökat mest. Och nyligen kom Grundskoleförvaltningen i Borås med en kartläggning av hot och våld mot både lärare och andra elever som visade att anmälda tillbud gällande hot och våld och kränkningar ökat med 78 procent mellan 2022 och 2023, vilket BT (19/2) rapporterade om i förra veckan. Liknande problem finns också i andra delar av Sjuhärad, till exempel i Ulricehamn där var tredje lärare uppger att de utsätts för hot och våld i grundskolan (UT 1/2).
Det krävs inte raketforskning för att räkna ut att en otrygg miljö för lärare kommer leda till en otrygg miljö för elever. För vem ska säkerställa tryggheten om inte de vuxna på skolan?
Lärare som ingriper när elever trakasserar sina skolkamrater ska inte behöva tänka två gånger. Och naturligtvis måste lärare kunna försvara sig utan att det ska kosta dem jobbet. Speciellt när arbetsgivaren så ofta misslyckas med att förebygga att dessa hotfulla situationer överhuvudtaget uppstår.
