Annons

Anela Murguz: Okunskapen vittnar om läromedlens låga status

Svenska elever har berövats tillgången till läromedel lika mycket av ideologiska som kostnadsmässiga skäl.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 12 juli 2023
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Slumpen borde inte avgöra framtida lärares kunskap om läromedel.Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Det saknas en tydlig idé om hur läromedel ska användas inom lärarutbildningen och kunskaperna som studenterna får med sig om läromedel framstår som slumpmässiga. Det framgår i en färsk rapport av Läromedelsförfattarna.

Undersökningen gäller både fysiska och digitala läromedel, och borde egentligen inte förvåna. Det är dessvärre en naturlig konsekvens av en skola som i allt högre grad ägnar sig åt projektarbeten som eleverna själva ska producera själva. Men särskilt bespottade är trots allt de fysiska läromedlen som anses vara både dyra och bakåtsträvande.

Annons

Bortsett från kostnadsfrågan är det obegripligt att fysiska läromedel har så dåligt rykte. För till skillnad från många internetkällor som elever gärna använder vid eget arbete är dessa läromedel skrivna av sakkunniga och experter. Läromedlen har även genomgått ett antal granskningar i samband med att de går i tryck, de är tydligt skrivna med skolelever som målgrupp och är anpassade efter kunskapskraven. Det gör dem lättanvända i undervisningssammanhang.

Ändå prioriteras läromedlen bort av de lärosäten som utbildar framtida lärare, vilket till stor del beror på att det i högskolornas examensordning saknas en specifik punkt som lyfter just läromedel. Den stora läromedelsutredningen som kom 2021 ville redan då se en ändring av detta. Man gör sig dock en otjänst om man tror att det enbart beror på detta.

Det handlar minst lika mycket om den kunskapssyn som länge dominerat svensk skolpolitik. Den progressiva pedagogiken, som härskat i Sverige åtminstone sedan 1960-talet, är i grunden antiauktoritär. Man ser på kunskap som en process snarare än något objektivt som förmedlas via en lärare, eller en lärobok för den delen. Det förklarar varför de få gånger som läromedel förekommer som inslag på lärarutbildningarna så ofta handlar om att studenterna ska få tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till läromedlen. Auktoriteter ska ifrågasättas och undermineras.

”Ironiskt nog uppkom den progressiva pedagogiken med en förhoppning om att genom utbildning bidra till ett mer jämlikt och rättvist samhälle. Men resultatet har blivit raka motsatsen.”

Dessutom är ”learning by doing” ett centralt begrepp inom denna tankesfär. Man lär sig alltså genom att göra, vilket i sin tur förklarar den stora förekomsten av elevarbeten. Det, i kombination med att det också råkar vara väldigt kostnadseffektivt, gör att den progressiva pedagogiken fått ett alltför stort fäste i svensk skola.

Ironiskt nog uppkom den progressiva pedagogiken med en förhoppning om att genom utbildning bidra till ett mer jämlikt och rättvist samhälle. Men resultatet har blivit raka motsatsen. Alla elever som ska göra ett eget arbete på valfritt lärandemål i valfritt ämne kommer förr eller senare att köra fast i processen. De barn med högutbildade medelklassföräldrar kommer alltid kunna be föräldrarna om lite hjälp på traven medan arbetarbarnen berövats tillgången till en lärobok som skulle kunna vägleda dem.

Annons
Annons
Annons
Annons