Anela Murguz: Okunskap om hedersförtryck måste bekämpas
Vid tiden för mordet på Fadime Sahindal i Uppsala för snart 20 år sedan var det få som ville ens ta i begreppet hedersförtryck. Tack vare ett fåtal modiga röster i debatten är kunskapen större och insatserna mer effektiva idag. Men det är fortfarande tondövt på sina håll.
Nyligen genomförde Malmö stad en rapport om hedersproblematik i förskolan som visade på följande: Föräldrar som bland annat inte vill att deras barn sover i bara blöja eller i samma rum som pojkar. Det förekommer även att barn kommenterar andra barns klädsel och att personal känner sig ifrågasatta av föräldrar för att de till exempel inte bär slöja. Men det finns också anställda inom förskolan som upprätthåller dessa normer.
När den högst ansvariga politikern för förskolan i Malmö, socialdemokraten Rose-Marie Carlsson, får frågor om detta i DN (10/11) lyckas hon aldrig leverera något riktigt svar. Dessutom blandar hon ihop korten när hon försöker prata om könsroller generellt.
”Precis som också poängteras blir det därför problematiskt att klumpa ihop hedersförtryck med andra former av förtryck.”Anela Murguz
I likhet med vad rapportförfattaren Hanna Cinthio säger till DN (4/11) handlar hedersproblematik förvisso i grunden om föreställningar om vad som är pojkigt och flickigt. Men det som skiljer från tidigare diskussioner om könsroller i förskolan är extremerna. Att barn av olika kön inte ens ska vistas i samma rum är av en annan kaliber än huruvida pojkar ska bära klänning. Att barns kroppar stigmatiseras tidigt i livet likaså.
Men framförallt verkar föreställningen att hedersförtryck är som vilket annat förtryck som helst fortfarande vara levande. Det finns inte sällan en bild av att förövarna är män och offren kvinnor, vilket gör att frågan lätt klumpas ihop med till exempel mäns våld mot kvinnor. I själva verket kan även pojkar och män utsättas för hedersförtryck och brott relaterade till detta. Men som också journalisten Sofie Löwenmark poängterar i en artikel i Expressens ledarsida (5/11) är kvinnor inte sällan med och utövar förtryck.
Hon har under en tid gått igenom hedersrelaterade LVU-domar och skriver att domarna ”visar att mammorna spelar en viktig roll i förtrycket. De utövar själva våld i väldigt hög utsträckning och de sanktionerar även att bröder eller andra familjemedlemmar slår och hotar flickorna”. Precis som också poängteras blir det därför problematiskt att klumpa ihop hedersförtryck med andra former av förtryck. Det hindrar också samhället från att sätta dit de åtgärder som krävs för att bryta mönstren.
Med tanke på hur utbredd hedersproblematiken är i hela landet, och hur omdebatterad frågan är inte minst lokalt i Borås, vore det önskvärt om fler kommuner – inklusive Borås stad – tog fram en liknande rapport om förskolan. Men allra helst borde debatten om hedersförtryck ha mognat för längesedan.