Kajsa Kettil: Nästa hälsokris måste hanteras bättre
En skamfläck på världssamvetet – så beskrivs hanteringen av covidvaccinet i ett protestbrev som närmare 200 internationella makthavare publicerade på lördagen, exakt tre år efter att WHO klassade det nya coronaviruset som en pandemi.
De påminner om att regeringar har öst enorma mängder skattemedel både till grundforskning och den forskning som på kort tid ledde fram till fungerande vaccin, men även till beställningar av den kommande produkten så att risken för de medicinska företagen minskade.
Trots detta gick vaccinet främst till rika länder. Människor i låg- och medelinkomstländer hamnade längst bak i kön. Det ledde till 1,3 miljoner dödsfall som hade kunnat undvikas om vaccinet hade fördelats efter behov, enligt en studie som The Lancet rapporterar om.
Resultaten bör inte komma som en blixt från klar himmel, för redan under pandemins intensivaste fas varnade experter för riskerna med att låta de fattigaste vänta på sin första dos samtidigt som medborgare i rikare delar av världen hade tillgång till påfyllnadsdoser. Förutom att fördelningen är orättvis mot dem som fick vänta orimligt länge på sin första dos, ökade risken för nya virusvarianter ju fler som smittades.
”Det finns med andra ord anledning att lyssna på undertecknarna av protestbrevet.”
Den mänskliga hjärnan är fantastisk, men har även en förmåga att förtränga information som inte känns relevant för stunden. Det är faktiskt bara ett och ett halvt år sedan som de flesta vuxna svenskar hade fått sin första spruta samtidigt som vaccinationsgraden i fattiga länder låg runt 1 procent.
Det finns med andra ord anledning att lyssna på undertecknarna av protestbrevet. De drar paralleller till hur behandling mot Hiv/aids förvägrades den som inte hade råd att betala, och uppmanar nu G20- och G7-länderna att lösa de strukturella problemen så att kommande globala hälsokriser hanteras på ett bättre sätt.
Världsledarna borde ta till sig budskapet. En kris utan lärdomar är meningslös.
