Murguz: En bra skola måste få kosta

Ledarkrönika Artikeln publicerades
Lennart Forsman har lyckats vända utvecklingen på Bodaskolan. Nu hotar han med att lämna rektorsjobbet om kommunen inte låter honom bestämma vilka som ska få jobba som studiecoacher på skolan.
Foto: bt/arkiv
Lennart Forsman har lyckats vända utvecklingen på Bodaskolan. Nu hotar han med att lämna rektorsjobbet om kommunen inte låter honom bestämma vilka som ska få jobba som studiecoacher på skolan.

En bra tumregel för ansvariga politiker och förvaltningar är att ingripa vid problem på skolor, och hålla klåfingrigheten borta när det väl går bra.

I en krönika i höstas (20/9) beskrev jag mina egna erfarenheter av ett Bodaskolan i kaos. För tio år sedan var stök och våld till följd av brist på regler och strukturer snarare regel än undantag. Det var en miniatyr av det samhälle som präglade skolan, där den avspeglade sig på den sociala misär, utanförskap och otrygghet som fanns i utanförskapsområdena runtomkring.

Denna verklighet finns kvar än i dag i de utsatta områdena, och har till och med blivit värre allteftersom. Men på Bodaskolan är verkligheten delvis en annan i dag. Även om utanförskapet fortfarande ligger som en våt filt över skolan har skolledningen tillsammans med personal och elever omvandlat skolan till en lugnare och tryggare plats än vad den tidigare varit.

Men alltsedan kommunfullmäktige i november i år beslutade att permanenta en satsning på studiecoacher har Bodaskolan stått inför ett svårt beslut. Att göra sig av med en handfull, men ack så betydelsefulla, fritidsledare för att ha råd med två centralt inrättade studiecoacher. Något som skolan redan har sedan man gjorde om två elevassistenttjänster till studiecoacher.

Man kan alltså tvingas till att skära ner i tjänster för att kommunen ska tillsätta tjänster som redan finns. Det är byråkrati i dess värsta form.

Politikernas motivering till beslutet är att öka likvärdigheten genom att tillsätta studiecoacher med akademisk utbildning. Det är dock lätt att se det som ett sätt att hålla upp fasaden. Genom att strö över lite studiecoacher här och där ser det ut som om jobbet är gjort. Men i själva verket tar kommunen inte hänsyn till framgångsfaktorerna, och därmed riskerar man att dra undan mattan för det som gjort Bodaskolan till en bättre skola.

Det är något parodiskt för den som minns när samma skola tog del av ett projekt där en betydande del av de obehörigt anställda visade sig ha kopplingar till kriminella miljöer. Från politikernas sida var det tyst fram tills att polisen gick ut med farhågorna under sommaren 2015. Det är alltså nu, när det går bra för skolan och när man uppenbarligen anställt rätt personer, som kommunen väljer att sätta käppar i hjulen.

Det är av dessa skäl som det centrala för ansvariga politiker och förvaltningar måste vara ta se till vad som gör en skola bra. En bra tumregel är att ingripa när det är problem, och när det går bra håller man klåfingrigheten borta.

För vad situationen på Bodaskolan visar är ännu ett exempel på när politiker och förvaltningar kör över de som de egentligen borde lyssna till.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.