Kajsa Kettil: Mer EU måste inte betyda högre utgifter
Det är lite som när riktigt nära vänner kommer på besök. När värdparet känner att familjen och hemmet duger som de är känns det okej att det inte är perfekt nystädat eller att bordet inte är dukat med nymanglad duk och silverbestick. Kanske bjuds det också på en enklare måltid i stället för hummer och oxfilé.
Motsvarigheten till en sådan tillställning kommer att ske ett hundratal gånger det kommande halvåret under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. Ungefär 150 av ministerrådets omkring 2000 möten sker i Sverige. Det innebär tillfällen att visa upp allt från exotisk natur till historiska platser och innovativt näringsliv, och många länder brukar passa på att addera lyx och flärd genom att lägga mötena på exklusiva slott och palats. Exempelvis genomfördes förhandlingar under det franska ordförandeskapet på slottet Versailles.
Så roligt kommer det inte att bli i Sverige. Åtminstone inte efter det inledande mötet på ishotellet i Jukkasjärvi under torsdagen och fredagen där bland annat rymdforskning och den gröna omställningen i norr står på agendan. De flesta av mötena är förlagda till en stor hangar i anslutning till landningsbanorna på Arlanda. Det är svårt att tänka sig en tråkigare och mindre inspirerande miljö. Samtidigt finns det argument som övertrumfar längtan efter lyx, nämligen ekonomi. För det är betydligt billigare att låta medlemsländernas deltagande ministrar mötas, äta och bo på flygplatsen i stället för i centrala Stockholm, vilket inte minst skulle kräva en saftig prislapp för säkerhetsarrangemang samt allmänt krångel för trafikanter när vägar spärras av.
Valet av mötesplats har kritiserats. Sverige anklagas för att leva upp till den snåljåpstämpel vi har inom unionen. Och det stämmer att Sverige tillhör den så kallade frugala fyran av länder som inte vill utöka EU:s budget och som hellre ger lån än bidrag.
”Kanske kan den svenska reflexen att hålla hårt i plånboken inspirera ett och annat medlemsland med rymligare spenderbyxor?”
Naturligtvis ska vårt nordiska land inte framstå som grått och ogästvänligt annat än vad gäller vädret en slaskig januaridag. Men kanske kan den svenska reflexen att hålla hårt i plånboken inspirera ett och annat medlemsland med rymligare spenderbyxor? Som nettobetalare i EU betalar Sverige mer i avgift än vad som kommer tillbaka från Bryssel i form av olika stöd. Det ska vi vara stolta över, och det är också något vi som ordförandeland bör påminna vännerna i unionen om.
Och det bör poängteras att det rör sig om just vänner. Och vänner ska vårdas. Europa och världen mår bättre av ett stort och starkt EU, det har inte minst situationen efter Rysslands invasion av Ukraina påmint om. Det är delvis tack vare samarbete och enighet inom unionen som Ryssland isoleras och Putins krigskassa successivt sinar.
Och i ett läge där inflation och energikris utmanar och där Ukraina – som kämpar både för sin och alla demokratiers frihet – behöver allt stöd väst kan avvara är det snarare en gest av solidaritet än av snålhet 2023 års första ordförandeland prioriterar hårt arbete och effektivitet framför lyx.
