Anela Murguz: Måste 15-åringar i svenska förorter mörda varandra?
- Två 14-åriga pojkar hittas i sommar döda efter att ha försvunnit från ett HVB-hem. Teorin är att de mördats för att de inte utfört uppdrag åt ett kriminellt nätverk.
- En kvinna i 60-årsåldern skjuts ihjäl i Uppsala i förra veckan. Hon var mamma till en högt uppsatt person i gängmiljön och polisen befarar därför en våldsvåg. Två personer är i dagsläget misstänkta för brottet, varav den ena ska vara en 15-årig boråsare, enligt uppgifter till BT.
- I början av denna vecka åtalas tio personer för inblandning i ett uppmärksammat mord på en 15-åring i Skogås i Stockholm i början av året. Den yngste av dem är misstänkt skytt. Också han 15 år vid tiden för brottet.
- 13-årig pojke som kopplas till kriminella nätverk hittas död i ett skogsområde i Haninge.
Gängvåldet fortsätter att härja i Sverige och det blir allt vanligare med minderåriga som antingen är mordoffer eller själva misstänks vara delaktiga i mord, vilket vi har sett de senaste veckorna. Oftast handlar det om brott i gängmiljöer där det är en överrepresentation av unga män med invandrarbakgrund.
Frågan som uppstår är hur Sverige kunde utvecklas till ett land där så många tonåringar väljer ett sådant livsöde. Teorierna är många, och dessvärre har de två yttersta exemplen alltför länge dominerat i debatten. Den ena förklaringen är att kriminaliteten i utsatta områden skulle bottna i att förutsättningarna för ungdomarna är så usla att en kriminell livsstil framstår som ett mer rimligt alternativ. Den andra är att invandrare skulle vara mer våldsbenägna än andra grupper.
”Frågan som uppstår är hur Sverige kunde utvecklas till ett land där så många tonåringar väljer ett sådant livsöde.”
Det som karaktäriserar båda ytterligheterna är att platsen för nyanser är liten. Nyligen kom ESO-rapporten Karriärer och barriärer som visar att elever med utländsk bakgrund förvisso är överrepresenterade bland de med låga studieresultat, men att samma grupp även präglas av höga ambitioner och hårt pluggande.
Rapporten är relevant att ha i åtanke med tanke på att hur väl man lyckas med sina studier är avgörande för huruvida man hamnar i kriminalitet eller inte. Även forskarna bakom rapporten, Jan O Jonsson och Carina Mood, skriver i en artikel i DN Debatt (6/9) att larmrapporterna från exempelvis skolan lätt kan skapa intrycket att unga med utländsk bakgrund går i dåliga skolor och har svårt för att lyckas med sina studier.
I själva verket är verkligheten mer komplex än så. Unga med utländsk bakgrund beskrivs som så pass drivna och ambitiösa att det mer eller mindre kompenserar för de sämre förutsättningar de faktiskt har. Sju år efter studenten har de gått om elever med svensk bakgrund. På gymnasiet väljer de oftare naturvetenskapliga program, fler börjar läsa vidare på högskola och vid lika betyg är det fler ur gruppen som väljer prestigeprogram.
Gruppen möter heller inte några större svårigheter på arbetsmarknaden. Det ändrar dock inte faktumet att unga med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland de som har det svårast i skolan, vilket forskarna härleder till invandring i en för barnen kritisk ålder som kräver att rätt typ av insatser sätts in.
Låt oss därför sätta in de resurser som krävs och sluta låtsas som att det är en naturlag att 15-åringar i invandrartäta områden mördar och mördas.
