GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Man kommer inte långt med skuld och skam

Black Friday, black weekend, black week. Det är uppenbart att det uppmuntras till konsumtion. Men vi borde ändå låta bli att skuldbelägga den som handlar på rea.
Ledare • Publicerad 28 november 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Debatten om konsumtion borde inte präglas av skuldbeläggande.
Debatten om konsumtion borde inte präglas av skuldbeläggande.Foto: Henrik Montgomery/TT

”Extrapriser förändrade inte min barndom, men de förgyllde den”. Så inleder författaren och journalisten Patrik Lundberg en kulturkrönika i Expressen från 2019 när debatten om readagen Black Friday var som mest outhärdlig. Han menar att något skaver med alla uppror mot fenomenet. Visserligen sker det av goda skäl; överkonsumtion är dåligt för klimatet. Men upproren kommer från en medelklass som lätt glömmer bort att människors förutsättningar skiljer sig åt.

Det kan snabbt leda till att människor med sämre ekonomiska förutsättningar – vars kanske enda chans att ha råd med vinterjackan är om de slår till på rean – målas ut som irrationella individer som inte är tillräckligt medvetna om klimatet. Det var ungefär så bisarr debatten faktiskt var för ett par år sedan.

Även köphelgen i sig är bisarr på många sätt. Först började det som Black Friday, för att successivt utökas till Black Weekend och sedermera Black Week. Lägg därtill fenomen som Singles Day och Cyber Monday som båda infaller i november månad och genom rabatter uppmuntrar till konsumtion. Det är inte annat än uppenbara försök att uppmuntra till ännu mer konsumtion. Och som också hållbarhetsprofessorn Oksana Mont påpekar i en artikel i DN (19/11) har det en negativ inverkan på klimatet.

”En klimatomställning på jämlika villkor är förstås en angelägen fråga även globalt, där vi i västvärlden förväntar oss att fattigare delar av världen ska göra avkall på det som byggt vårt välstånd här.”
Anela Murguz

Men i likhet med vad Åsa Svenfelt, forskare på avdelningen för strategiska hållbarhetsstudier vid KTH, nämner senare i samma artikel kan inte en omställning ske genom att få människor att känna skuld. Lundberg är dessutom inne på att blir det konstigt att bojkotta ett fenomen som Black Friday-reor eftersom samma medelklass som föraktar köphelgen förmodligen ändå (över)konsumerar andra dagar på året.

En klimatomställning på jämlika villkor är förstås en angelägen fråga även globalt, där vi i västvärlden förväntar oss att fattigare delar av världen ska göra avkall på det som byggt vårt välstånd här. Skuld och skam kan därför inte vara det som leder vägen framåt. Det görs rimligtvis bäst genom forskning, innovation och en dos av bestämdhet kombinerat med optimism. BT har exempelvis på både ledarplats och på nyhetsplats uppmärksammat hur ny teknologi kan bidra till mer hållbar konsumtion i framtiden. Något som är ett betydligt rimligare alternativ än att avstå från konsumtion helt då det i praktiken är omöjligt.

I år låter debatten om Black Friday dock annorlunda. Visst, en hackad skiva slutar spelas efter ett tag. Men att det skrivs mer om den reabluff som Black Week-konceptet är snarare än ett evigt moraliserande över människors val att köpa något på rea är ändå ett sundhetstecken.

Anela MurguzSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.