Kajsa Kettil: Lyckas L få Tidögänget att satsa på eleverna i Borås?
Det har inte varit lätt för skattebetalarna att hänga med i svängarna de senaste månaderna. Först fanns det inga pengar och kommunal verksamhet skulle spara 60 miljoner kronor. För skolan väntades besparingarna slå hårt. Sedan sköt staten till pengar till landets kommuner och regioner, vilket dämpade den värsta smällen, men i slutet av 2023 var uppskattningen ändå att 20 tjänster skulle bort. Den siffran höjdes rejält i början av det nya året, nu kan det i stället handla om 80 färre tjänster på Borås 40 grundskolor.
Eftersom det inte finns något överskott av lärare, elevassistenter, fritidspersonal och andra viktiga vuxna i skolan, får varje neddragning betydelse.
Läget är snarare det motsatta jämfört med retoriken i valrörelsen. Då gick exempelvis skolpartiet Liberalernas förstanamn Anna Svalander ut offensivt och argumenterade för rejäla satsningar: ”Vi vill se en ökning till skolan med minst 20 miljoner kronor per år under en femårsperiod. Det är vad vi ser behövs för att alla ska nå målen och bli gymnasiebehöriga.” (BT 27/5-22)
Sedan dess har ekonomin försämrats både för hushåll och offentlig verksamhet. Men häromdagen presenterades helt andra siffror för Borås stad. När ekonomin sammanfattas rör det sig plötsligt om ett rejält plusresultat i stället för de 64 miljoner som kommunen enligt budgeten väntades gå back. Resultatet för 2023 blev 296 miljoner, varav 147 miljoner består av försäljningar av kommunal mark till det nya rättscentrumet. Resten, 170 miljoner, är skatteintäkter.
Kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S) är trots detta inte helt nöjd, han säger till BT (19/3) att det behövs ett bättre resultat på längre sikt. Inställningen vittnar om en sund inställning till kommunens ekonomi – svarta siffror är en förutsättning för fortsatt utveckling och tillväxt – men retoriken kan också vara ett sätt att dämpa boråsarnas förhoppningar.
För med nästan 300 nya, sköna miljoner på kontot är det väl bara att skjuta till de pengar skolan behöver?
Nej, så enkelt är det inte. ”Det kommer inte att komma någon tilläggsbudget, utan vi har det resultat vi har” säger Ulf Olsson.
I stället är tanken att 75 miljoner ska avsättas till kommunens resultatutjämningsreserv för att kunna användas vid de tuffare tider som väntas när arbetslösheten stiger och skatteintäkterna minskar.
”För med nästan 300 nya, sköna miljoner på kontot är det väl bara att skjuta till de pengar skolan behöver? Nej, så enkelt är det inte.”
Det är dock inte omöjligt att kommunstyrelsens ordförande har is i magen och hoppas på statliga pengar även i år. Om en månad presenteras regeringens vårbudget, och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Tidöpartierna. En av frågorna sägs handla om tillskott till kommunerna enligt samma upplägg som de nyligen aviserade extramiljarderna till regionerna. Liberalerna lobbar för mer pengar till skolan för att undvika uppsägningar, men enligt uppgifter till Expressen (19/3) är frågan ännu inte löst.
Hur det blir med bemanningen i skolorna i Borås återstår alltså att se. Men en sak är klar: Färre vuxna i klassrummen försämrar studieron och inlärningen för eleverna och arbetsklimatet för lärarna och annan skolpersonal.
Sådana konsekvenser är svåra att rätta till när skadan är skedd.
