Johanna Grönbäck: Lön, men nästan lika mycket skatt, för mödan
Den boråsare som före skatt tjänar 25 000 kronor i månaden, kostar samtidigt för arbetsgivaren drygt 32 800 kronor i lönekostnad. Det är skatter och avgifter som ofta är osynliga för arbetstagaren, och som för arbetsgivaren gör det dyrt att anställa och att ha anställda.
Johanna Grönbäck
är statsvetare och kommunikationschef på Ratio.
Det totala skattetrycket tillhör fortfarande världens högsta och utgör några av de tegelstenar i den onödigt höga mur som omgärdar arbetsmarknaden. Hårdast drabbas inte de arbetsgivare som betalar höga avgifter, utan de människor som förblir utan jobb.
Däribland många unga och utlandsfödda. Precis som det har varit länge, och i långt många fler år än de som passerat sedan invandringsvågen 2015.
Förra årets arbetslöshet bland unga mellan 15 och 24 år var 24,8 procent, bland utlandsfödda var den 19,5. Den totala arbetslösheten var 8,8 procent, vilket är en europeiskt hög andel. Siffrorna ska läsas med försiktighet, men vittnar ändå om att det finns vissa grupper där jobbmöten, fredagsfikor, morgonpendling, lön, schemaförhandling och irriterande chefer inte tillhör vardagen på samma sätt som för andra.
Det är ett utanförskap som drabbar människor eftersom de ställs utanför en viktig del av samhällsgemenskapen och ibland också utanför en naturlig tillgång till ett Sverige bortom de närmsta kvarteren. Utanförskapet drabbar också samhället och ekonomin eftersom det påverkar inkomstskillnader, bostadsområden och välfärdskostnader.
Att få till en arbetsmarknad som på systemnivå blir bättre på att inkludera dem som i dag står långt ifrån, låter sig inte göras med några enkla och snabba åtgärder. Det behövs systemreformer och en mängd olika åtgärder som handlar om alltifrån förbättrad matchning och utbildning till ändrade bidragsnivåer och ökad rörlighet mellan jobb.
”Hårdast drabbas inte de arbetsgivare som betalar höga avgifter, utan de människor som förblir utan jobb.”Johanna Grönbäck
Och det behöver fortfarande bli billigare att anställa. De nuvarande skattenivåerna innebär att också det relativt lågbetalda jobbet kostar arbetsgivaren relativt mycket. Samtidigt betyder den relativt låga lönen – som ofta följer med det första jobbet då man är ny och oprövad – för arbetstagaren ibland bara en marginell förstärkning av plånbokens innehåll, åtminstone i vissa fall när bidrag faller ut på vissa sätt.
Den typen av strukturreformer som behövs för att minska utanförskapet, hade kunnat synas i vårbudgeten eller åtminstone höras i ett valårs politiska debatter. Det senare går fortfarande att, måhända naivt, hoppas på. Det vore märkbart gynnsammare för Sverige än den form av riktade stöd till bilägare, el-användare, jordbrukare eller bussåkande ungdomar som partier av alla färger nu gör sig skyldiga till.
På jobbet finns irriterande chefer och tidiga morgnar, men också learning by doing, språkutveckling, struktur och ständigt pågående samtal. Det borde vara attraktivt för politiken att vilja främja, även om det kräver tuffa reformer.
