Ledare: Postgångens många problem
Post har för många blivit synonymt med att hämta paket. Brev, fakturor och tidningar är övervägande del digitala numera. Postnord bär vidare på det uppdrag som dess föregångare posten bar på. Att leverera brev på kort tid och till rimligt pris till hela befolkningen. Detta har dock börjat urlakas.
Postlagen kräver att utdelning sker fem dagar i veckan. Postnord har dock fått dispens från tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) för ett testprojekt med varannandagsutdelning i delar av Skåne. Till 2022 vill företaget kunna begränsa vilka dagar som post delas ut även i resten av landet.
Målsättningen är att minska antalet brevbärare för att kunna spara pengar. Postnord räknar även med att portohöjningar och statligt stöd kommer behövas för att undvika konkurs.
Rationaliseringar behövs för att hålla verksamheten ovanför vattenytan. Sammanslagningen av den danska och svenska posten 2009 har varit ett misslyckande. Framförallt den danska marknaden har varit en källa till förluster. Där skickas myndighetspost digitalt och postmarknaden är mer konkurrensutsatt än i Sverige.
Svenska regeringen ska i år tillsätta en utredning för att undersöka vad som kan göras för att hjälpa den krisdrabbade posten. Varannandagsutdelning kan förväntas vara en del av alternativen. Men det är då underligt varför Postnord ivrigt försöker införa det innan utredningen kommer.
Riksdagsledamoten Mikael Larsson (C) från Mark frågade den ansvarige ministern Anders Ygeman (S) om regeringen inte borde hindra Postnord från sitt experiment tills utredningen är klar. Ygeman svarade dock att PTS granskar frågan vilket gör att regeringen inte kan agera.
”Om landsbygdens företag och människor ska klara sig igenom den svåra teknikomställningen som pågår är posten en nyckelfråga. På sikt behöver Postnords verksamhet formas för att uppfylla sitt demokratiska uppdrag.”
Postens minskande åtagande påverkar som mest de glesbefolkade delarna av landet. Papperstidningar går med posten snarare än egna distributörer på de ställen där pappersprenumeranter blivit för få. Fakturor kommer redan sent och med utvecklingen riskerar de komma ännu senare.
Personer med som inte är uppväxta med datorer fortsätter vara beroende av posten för att ta del av nyhetsförmedling och myndighetskontakter. På sina håll är fortfarande bredbandsutbyggnaden bristande och fiber finns långt ifrån överallt.
Postnord och de regleringar som styr dem behöver fokuseras på att nå de människor som andra företag inte kan motivera leveranser till. Brev och tidningar och dess snabba leverans kommer fortsätta vara en viktig del av dess samhällsuppdrag så länge digitaliseringen inte når hela befolkningen.
Om landsbygdens företag och människor ska klara sig igenom den svåra teknikomställningen som pågår är posten en nyckelfråga. På sikt behöver Postnords verksamhet formas för att uppfylla sitt demokratiska uppdrag.
