Kajsa Kettil: Låt skolan få plats i höstens statsbudget
Nyhetsrubriker om skolan är sällan upplyftande. Lite förenklat handlar de ofta om problem med stök, sjunkande resultat och nedskärningar. Tidigare i veckan kunde BT-läsarna ta del av den sistnämnda kategorin (BT 2/9). Grundskolenämnden i Borås har tagit fram ett första budgetförslag för 2024, och det är ingen munter läsning: Totalt rör det sig om besparingar på 60 miljoner kronor. Det kan jämföras med besparingen på 25 miljoner som uppmärksammades för två år sedan.
18 av de 60 miljonerna är en följd av det besparingskrav på 1 procent som alla nämnder omfattas av. Att uppmana samtliga nämnder att se över sina utgifter är ett klokt sätt att se till att inga onödiga kostnader blir kvar av gammal vana. Sannolikt kan enskilda delar av verksamheten inom Borås stad effektiviseras. Men med ett sådant krav följer också ansvar; innan budgeten klubbas i slutet av året måste prioriteringar vägas mot varandra och den minst dåliga lösningen väljas.
Att spara på skolan är sällan en god idé. När elever inte får den bästa möjliga starten riskerar det att släpa efter och ge betydligt högre kostnader – såväl mänskliga som ekonomiska – längre fram.
Därför är det läge att lyssna när grundskolenämndens ordförande Per Carlsson (S) spår att personalstyrkan inom skolan kommer att minska. Kommunens mål är att i första hand se över sådant som skolskjuts och annat som inte går ut över elevernas undervisning. Men det kan också innebära färre resurspersoner och färre lärare. En sådan utveckling skulle drabba svaga elever som får för lite tid med pedagoger för att nå målen, men även deras klasskamrater med högre resultat som då blir utan den stimulans de behöver för att utvecklas och behålla lusten att lära.
Och en stökigare arbetsmiljö skulle alla lida av.
”Att spara på skolan är sällan en god idé. När elever inte får den bästa möjliga starten riskerar det att släpa efter och ge betydligt högre kostnader.”
På längre sikt riskerar dessutom en stressig tillvaro att leda till att läraryrkets status sänks ytterligare. Det bästa vore om fler sökte till lärarutbildningen så att endast de bäst lämpade blev antagna. Den unga kvinna eller man som står och väger mellan olika utbildningar lockas knappast av besparingsbesked och information om att de lärare som får behålla jobbet måste slita hårdare. Samtidigt är det inte konstigt om de blir förvirrade av motstridiga uppgifter, för enligt Skolverkets uppskattning behövs 12 000 fler behöriga lärare fram till 2035 än i dag.
Exakt vad den kommande höstbudget som presenteras om två veckor innehåller vet vi ännu inte. En rimlig prioritering vore att kommuner får ett riktat stöd till skolan. Och om det inte anses få plats i det ursprungliga reformutrymmet på 40 miljarder kronor blev det ju en miljard över efter den senaste veckans skattenyheter. Kortfattat innebär det att staten frigör 12 miljarder när en planerad skattesänkning pausas, och att ett nytt jobbskatteavdrag beräknas kosta 11 miljarder.
Den extra miljarden skulle göra nytta i skolan.
