Låt inte Lukasjenkos hänsynslöshet skörda fler liv
En diktator med makt är illa. En diktator med makt och fantasi är ännu värre. Det är Belarus Alexandr Lukasjenko ett bevis på.
Det senaste året har han inte bara utsatt sitt eget folk för skräck och förtryck, han tar nu till alltmer aggressiva åtgärder för att hämnas på EU:s markeringar.
Det började som folkliga protester efter det riggade valet i augusti förra året. Resningen var fredlig, men regimen slog tillbaka med full kraft. Många fängslades, andra flydde landet. Men inte ens utomlands kan regimkritiska belarusier känna sig säkra, det stod klart i våras när Lukasjenko tvingade ner ett Ryanairplan på väg mellan Aten och Vilnius. Orsaken till kapningen var att journalisten och aktivisten Roman Protasevitj fanns ombord, och efter landningen i Minsk greps han och hans flickvän. Sedan dess har Protasevitj via tv visats upp för omvärlden som en trofé och en varning till andra som protesterat mot diktaturen.
”Bryssel måste fortsätta att markera mot Lukasjenkos fasoner. Men det är en svår balansgång. För bakom diktatorn i Minsk sitter Putin och styr spakarna från Moskva.”Kajsa Kettil
EU svarade föredömligt snabbt med oundvikliga sanktioner. Det uppskattades inte av Lukasjenko, som i somras hämnades genom statsorganiserad smuggling av migranter från Mellanöstern till EU. Från flygplatsen i Minsk transporteras migranterna till gränserna till främst Litauen och Polen. Den senaste tiden har sex människor avlidit vid den polska gränsen till följd av köld och vätskebrist.
Det är resultatet av en förfärande cynism från Lukasjenkos sida. Till skillnad från när sanktionerna infördes har EU i detta sammanhang stått handfallet, men i torsdags träffade EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson den polska regeringen för att bekräfta att landet har rätt att försvara sina gränser, men att det också har en skyldighet att hjälpa människor i nöd och inte förvägra dem rätten att söka asyl.
Det sista Bryssel vill uppmuntra är en ny flyktingström. Samtidigt vore det inhumant att lämna människor åt sitt öde under dessa förhållanden.
Bryssel måste fortsätta att markera mot Lukasjenkos fasoner. Men det är en svår balansgång. För även Putin har inflytande över den belarusiske presidenten. Utan Rysslands hjälp skulle Lukasjenko inte så resolut ha kunnat slå ner förra årets protester. Detta har ökat Putins makt över Belarus, ett land av flera som Putin gärna lägger vantarna på. Och situationen för EU:s del blir knappast lättare av att Tyskland efter förra helgens val står mellan regeringar. Den avgående förbundskanslern Angela Merkel sägs vara den enda av ledarna i väst som den ryske presidenten litar på, och det blir en utmaning för hennes efterträdare att upprätthålla fungerande relationer till Ryssland.
Det är ingen vild gissning att Ryssland i närtid kommer att utsätta EU:s mäktigaste land för någon form av stresstest för att sedan läsa av reaktionerna. Då måste svaret från EU och Nato vara tydligt: Den demokratiska delen av världen står för öppenhet och humanism, men accepterar inte aggressiva provokationer från diktaturer.
