Anela Murguz: Läslovet är viktigare än någonsin
För fem år sedan blev höstlovet läslov efter att regeringen beslutade att använda sig av det senare begreppet och samtidigt tillsätta resurser åt läsfrämjande aktiviteter. Nu etableras begreppet även i folkmun, vilket är välbehövligt med tanke på hur lite svenska ungdomar läser.
Enligt en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF (2020), har läsningen bland unga halverats på ett decennium. Från 60 procent läsande ungdomar i åldrarna 16-25 år 2007 till drygt 30 procent 2018. Och i förra veckan presenterade tidningen Ämnesläraren (27/10) en sammanställning som visar att läslustraset bland svenska ungdomar är bland de största i världen. 2009 uppgav 39,4 procent av 15-åringarna att de bara läser om de måste. 2018 var den siffran 56,9 procent, vilket är hela 17,5 procentenheter. Bara Chile hade en sämre utveckling.
Det är ingen slump att det ser ut så för just Sverige.
I Ämneslärarens artikel lyfts en rad faktorer fram. Bland annat det svenska skolsystemet som på grund av sitt fokus på det mätbara leder till att läsning nedprioriteras. Enligt de forskare som Ämnesläraren talat med upplever många lärare att det inte finns tid för läsning på grund av de krav på dokumentation som finns. Dessutom är läsning många gånger svårt att mäta, vilket gör att det faller längre ner på prioriteringslistan.
”Det säger något om hur hårt rotad den progressiva föreställningen om kunskap är, och hur förödande den varit för den svenska skolan.”Anela Murguz
Man lyfter också fram den digitalisering som den svenska skolan har genomgått, där datorer, och de digitala verktyg medföljer, mer eller mindre ersatt traditionella läroböcker. Detta är förstås tätt sammanflätat med Sverige som ett innovativt land och digitaliseringen har visserligen förändrat det svenska samhället i en positiv riktning i många avseenden. Men det innebär inte per automatik att det lämpar sig lika väl i ett klassrum.
För som forskare också poängterar i Ämneslärarens artikel motsvarar inte den digitala läsupplevelsen den som kommer ur att läsa en vanlig fysisk bok. Och paradoxalt nog är det mycket lättare för barn och ungdomar att navigera i fysiska böcker. Ändå väljer samhället en betydligt krokigare väg. Därutöver konkurrerar sociala medieplattformar som TikTok, Instagram och Snapchat om barn och ungas uppmärksamhet. Det vet inte minst alla de föräldrar som i tid och otid tjatar på sina barn om att lämna ifrån sig mobilen till förmån för boken.
Det går samtidigt inte heller att bortse från det faktum hur vi som nation värderar kunskap och bildning. Ta bara den svenska debatten om klassresor där idrottarens prestationer är något vi klappar och hurrar åt medan vi fnyser åt den som genom hårt plugg och slit tagit sig framåt.
Detta går igen även på skolnivå där klassens fotbollskille ses som den ”coola” medan klassens snille ses som lite töntig och avvikande. Det säger något om hur hårt rotad den progressiva föreställningen om kunskap är, och hur förödande den varit för den svenska skolan.
Skolan har onekligen en viktig uppgift i att introducera elever för läsning och kompensera för de skillnader som finns när det gäller elevers socioekonomiska bakgrund. Och det är uppenbart att skolan saknar de förutsättningar som behövs för att främja läsning bland unga på längre sikt.
Men att enbart fokusera på vad skolan kan göra kommer knappast leda till att fler ungdomar plockar fram en bok av egen vilja. Det är inte bara skolan som behöver engagera sig. Hela samhället behöver värdesätta kunskap och bildning högre.
