Kajsa Kettil: Lär av företagsklimatet i Herrljunga och Borås
Enskilda bolags betygsättning är inte ett objektivt mått på hur lätt eller svårt det är att driva företag i en viss kommun. Men den samlade statistiken säger mycket om både företagaranda och näringslivets förutsättningar på en ort.
Det finns flera sätt att mäta detta, och det görs också. Den kanske mest kända är Svenskt näringslivs årliga rankning, och nyligen kom ännu en i raden av undersökningar: Sveriges kommuner och regioners (SKR) NKI-undersökning Insikt. Förkortningen står för nöjd kund-index, och resultatet baseras på enkätsvar som rör kommunernas service vad gäller information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet.
Rapporten visar att företagarna i Herrljunga är mest nöjda i Sjuhärad, vilket ger kommunen plats 19 av de 198 kommuner och 11 gemensamma förvaltningar och förbund som ingår i undersökningen. Näst bäst är Borås, som får placeringen 58 efter att ha klättrat från plats 104 i mätningen året före. Lite längre ner hittar vi Svenljunga på plats 75.
En stor och två små Sjuhäradskommuner hamnar alltså på den bättre halvan.
Företagarna i Tranemo ger kommunen omdömen som räcker till placeringen 117 – godkänt men knappast något att skryta över. Sämre ser det ut i Ulricehamn (plats 171) och Mark (plats 173), och längst ner finns Bollebygd på plats 189.
”Uteblivna företagssatsningar betyder färre nyanställningar och färre skattekronor till kommunal kärnverksamhet som skola och omsorg.”
Borås stad var snabb med att skicka ut ett pressmeddelande med rubriken ”Historiskt högt betyg från företag till Borås Stad”. Under flikarna om näringsliv på Bollebygds kommuns hemsida går det däremot inte att finna någon information om SKR:s mätning. Däremot möts besökaren av upplysningen att ”Tillsammans med företagen arbetar kommunen för att höja kvalitet och service för ett bättre företagsklimat.”
Hur då? blir den logiska följdfrågan.
Klart är däremot är att framgångsrika kommuner gärna skyltar med sina resultat samtidigt som andra smusslar undan sina underkända betyg.
Det är förståeligt att rent mänskligt vilja ignorera dåliga omdömen. Men det riskerar att försämra medborgarnas förtroende för kommuner och andra myndigheter. Det är olyckligt oavsett vilken offentlig verksamhet det rör sig om. I det här fallet handlar det om den privata sektorn, men det blir en offentlig angelägenhet eftersom det privata näringslivet är beroende av offentlig myndighetsutövning. Utan en fungerande dialog med kommunen blir det mycket svårt att utveckla sitt företag. Och uteblivna företagssatsningar betyder färre nyanställningar och färre skattekronor till kommunal kärnverksamhet som skola och omsorg.
Sambandet gäller inte minst i små kommuner. Under många år har Ulricehamns kommun utgjort ett alltför tydligt exempel på detta. Många företag har höjt sina röster för att kritisera kommunens handläggning av bland annat bygglovsärenden, andra företagare har offentligt förblivit tysta av rädsla för repressalier. På frågor från media har kommunens svar ofta blivit något om att arbete pågår för att förbättra dialogen med företagen men att det kan ta lite tid att se resultat.
Men det finns hopp! Med en relativt färsk kommunchef, som tillträdde för ett år sedan, och en kommande rekrytering till tjänsten som miljö- och samhällsbyggnadschef, ser en positiv utveckling ut att vara möjlig. Det blir därmed intressant att följa hur näringslivet framöver upplever företagsklimatet.
Sämre betyg än hittills kan det knappast bli.
