GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Anela Murguz: Kvinnor får betala priset för samhällets förväntningar

När möjligheten att frysa in sina ägg blandas samman med arbetsliv riskerar det att sända fel signaler.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 21 oktober 2021 • Uppdaterad 21 oktober 2021
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Många förväntningar kring familjebildning läggs på kvinnan.
Många förväntningar kring familjebildning läggs på kvinnan.
Foto: Gorm Kallestad

Det är ingen hemlighet att det i samhället finns tydliga uppfattningar och förväntningar kring familjebildning, och riktas inte sällan mot kvinnor. Kanske för att de ofta står inför ett betydligt mer svårlöst pussel än män när det gäller att hitta en balans mellan arbetslivet och det privata. Som det gick att läsa i DN i helgen (16/10) växer nu fertilitetsindustrin. Fler kvinnor vill kunna frysa in sina ägg. Något som gör äggen mer effektiva och ökar chanserna att bli gravid senare i livet.

”Att skjuta på barnafödandet av karriärskäl kan inte vara ett alternativ i förskolans och föräldraförsäkringens Sverige.”
Anela Murguz

Skälen till varför kvinnor fryser in sina ägg varierar och kan bero på att kvinnan till exempel inte har träffat den rätta än, eller att hon vill satsa på karriären först. För de som inte har hunnit stadga sig är äggfrysning förstås ett bra alternativ. Men som Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, också poängterar i artikeln är det problematiskt när möjligheten att frysa in ägg blandas samman med arbetslivet. Detta apropå att äggfrysning sedan 2014 är en löneförmån som företag kan erbjuda de anställda.

Hon menar att det kan uppfattas som att arbetsgivare uppmuntrar kvinnor att skjuta upp barnafödande. Ansvaret läggs på den enskilda kvinnan, i stället för att se till att det blir lättare att kombinera arbetsliv med barn. Och det ligger mycket i detta. När företag och andra arbetsplatser övergick till distansarbete under pandemin var det inte en slump att just kvinnor kände sig mindre stressade av den lösningen.

Tidigare i år gjorde Tjänstemännens centralorganisation, TCO, en undersökning om hur tjänstemännen upplevde att få ihop livspusslet med arbetslivet under pandemin. Den visade i grova drag att män som arbetade hemifrån var mer stressade än de män som var kvar på arbetsplatsen, medan kvinnor som haft möjligheten att jobba hemifrån var mindre stressade. Kvinnor som däremot jobbade kvar på arbetsplatsen var mer stressade än motsvarande grupp bland män. Samtidigt uppger en hög andel av de distansarbetande kvinnorna att de lagt mer tid åt barn och hushållsarbete: 23 procent jämfört med 13 procent bland männen.

Det säger något om vem som drar det stora familjelasset. Men också om behovet av lyhörda arbetsgivare som erbjuder sina medarbetare den flexibilitet som uppenbarligen behövs för att få familjelivet att gå ihop, och som kanske också hade resulterat i mer jämställda relationer.

Att skjuta på barnafödandet av karriärskäl kan inte vara ett alternativ i förskolans och föräldraförsäkringens Sverige. Att vänta med att skaffa barn alltför länge är dessutom förenat med en rad risker. För som det också rapporterats om i helgen ökar antalet fall av bröstcancer bland svenska kvinnor samtidigt som fler överlever tack vare forskning och ökad kunskap. Nu när var och varannan jacka pryds av det rosa bandet under oktober månader är det värt att påminna om att livsstilsfaktorer är avgörande vid utvecklande av bland annat bröstcancer. Att kvinnor får allt färre barn allt senare i livet lyfts fram som en riskfaktor i sammanhanget.

Parallellt med att fler vill frysa in sina ägg ökar även oron för den egna fertiliteten bland unga kvinnor, enligt en ny forskningsstudie. Det går inte ihop och illustrerar tydligt de motstridiga förväntningar som finns kring familjebildning, och som ofta åläggs kvinnor. Å ena sidan är det i samhällets ögon självklart att de ska ha barn medan de å andra sidan också förväntas beta av en rad milstolpar i karriären. I slutändan är det kvinnorna som får betala priset för de orimliga förväntningarna.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.