Per Schlingmann: Kreativ konservatism nästa?
Värd för middagen var Svensk handel och som middagsunderhållning spelade Framtidens e-Handel in livepodd. Gäst var nämnda Palm. En av frågorna han fick var vilka lärdomar han tog med sig från år 2023. Eftersom publiken i huvudsak bestod av e-handlare svarade han med utgångspunkt i erfarenheter kopplade till hans företagande. I det svar han gav satte han samtidigt fingret på något mycket bredare och större.
Per Schlingmann
växte upp i Borås och är före detta partisekreterare för Moderaterna. Jobbar i dag som framtidsspanande föreläsare, författare, rådgivare inom näringslivet och medverkar även i TV 4:s nyhetspanel.
Den lärdom han lyfte fram kallade han någonting i stil med ”kreakon”, vilket är en kombination av orden kreativitet och konservatism. Han menade att vi behöver vara både och. I hans affärsvärld handlar konservatism om att ha en rigid bas och ordning på siffrorna och kreativitet om att vara öppen för innovation och prova sig fram. Dessutom hänger de ihop; ju bättre ordning och reda, desto mer kreativa och innovativa kan vi tillåta oss att vara.
När vi satt över vår Toast Skagen fick jag en flashback. Något långt ner i minnesbanken ropade på mig. Just det! För några år sedan lekte jag just med begreppet kreativ konservatism, fast då ur ett samhällsperspektiv.
Min idé var att det konservativa får uttryck i synen på försvar, rättsstat och starka institutioner, medan kreativitet handlar om mångfald, tolerans och öppenhet. Kanske är det en motsats till kulturkonservatismen med sitt starka fokus på att bevara kulturarvet och betoningen av det kulturellt gemensamma? Och är det måhända ett komplement till den ganska ensidiga konservatism som präglar samhällsutveckling och politik just nu?
”Min idé var att det konservativa får uttryck i synen på försvar, rättsstat och starka institutioner, medan kreativitet handlar om mångfald, tolerans och öppenhet.”Per Schlingmann
Det finns säkert de som menar att konservatism och kreativitet inte går att förena. Att det är som eld och vatten. Eller som en rund fyrkant. Men, kanske är det precis detta som våra västerländska samhällen behöver i vår tid? Är det möjligtvis här vi kan finna en ny bred konsensus? Tänk om Sverige kunde bli mönstersamhället som förmår kombinera det som många ser som oförenligt?
Ett samhälle där vi ser konservatismen som styråra när det gäller trygghet, försvar och rättsstat liksom grunden för synen på medborgarskap och vikten av att dela språk och kulturella utgångspunkter. Där vi kombinerar det med insikten om att det är mångfald, öppenhet och ett kreativt tillåtande samhälle som lägger grunden för såväl ekonomisk som mänsklig växt.
Kanske finns det en annan väg än idén om monokulturer, att sluta sig och sätta upp gränser mot omvärlden. En väg som också värdesätter det samtida och nya lika högt som vårt arv. Ett samhälle med olika kulturer och grupper som föder nya idéer och lockar olika människor. Som bygger på insikten om att ramar och struktur hänger ihop med skapandet.
I Silicon Valley finner vi skapandet, men är samtidigt inbäddat i ett ganska fyrkantigt USA. Detsamma skulle kunna sägas om Londons finanscentrum. Framåtlutat och experimentellt, javisst! Men samtidigt i Storbritanniens fyrkantiga ram. Trygghet och ramar är nödvändiga för att vi ska våga experimentera.
Någon skulle kanske säga att det är just detta liberalkonservatism handlar om, i så fall är kreativ konservatism kanske bara ett nytt sätt att uttrycka det på.
Kanske visar det sig att Stefan Palm inte bara bidragit till välstånd, arbetstillfällen och skatteintäkter genom sitt företagande utan också till att inspirera till en viktig diskussion om Sveriges väg framåt?
