Kontroll för trovärdighet

Visst är det en oerhört stor summa pengar som skulle kunna göra mycket nytta inom vård, skola och omsorg. Att beloppet ökat med 200 miljoner kronor jämfört med förra året ger dessutom lätt intryck av ett system genomsyrat av fusk.

I själva verket är det snarare ett sundhetstecken att mer pengar kommer tillbaka till Försäkringskassan. När det vidare framkommer att över hälften av återbetalningskraven inte grundar sig på fusk utan snarare okunskap så avdramatiseras nyheten.

Bidrags- och sjukförsäkringssystemen påverkar svenskarnas beteende. När karensdagen infördes minskade den korta frånvaron drastiskt, för att ta ett tydligt exempel. Sedan några år tillbaka råder dock politisk konsensus runt skärpta kontroller, en samsyn som inträdde redan under socialdemokratiskt maktinnehav.

Detta är på det hela taget positivt även om vissa försäkringstjänstemän är väl nitiska. Människor har hamnat mellan stolarna och råkat illa ut. Skärpta regler ska inte innebära att man tvingas söka socialbidrag.

Men för att bidragssystemen ska förbli trovärdiga och för att minska viljan och möjligheterna till fusk, krävs en ordentlig kontroll. Annars kommer systemen på sikt att rasa samman. Att resurser även läggs på att försvåra för den organiserade brottsligheten, en del av regeringens nya strategi, får ses som en positiv bieffekt. Myndighetssamverkan och mottot att gå efter pengarna borde bära frukt på lite längre sikt.

Ju mer man gräver desto mer finner man. Skillnaden mot förr är att det numera är allmänt erkänt att fusk förekommer och att myndigheterna blivit bättre på att gräva.

Men det vore förstås även bra om bidragsfloran blev mer översiktlig och informationen till medborgarna förbättrades. Så fick Försäkringskassan mindre arbete förutom att åtskilliga ovetande ”fuskare” slapp få en obehaglig överraskning med posten.

Ledarredaktionen