Anela Murguz: Kan anklagelserna om valfusk rädda demokratin i Serbien?
Efter valet i Serbien den 17 december utropade den sittande presidenten Aleksandar Vucics parti SNS seger i lokal- och parlamentsvalet. Sedan dess har landet skakats av omfattande protester efter anklagelser om valfusk. Bland annat finns rapporter om påtryckningar vid röstlokaler, röstköp och bussning av serber från framför allt grannlandet Bosnien-Hercegovina.
Med anledning av det har tusentals människor samlats på gator och torg för att kräva att valet tas om. De allra flesta demonstrationer har varit fredliga, men under julhelgen eskalerade det när demonstranter försökte ta sig in i stadshuset i Belgrad. Fler protester väntas till helgen.
”Det är bland annat mot bakgrund av detta som de pågående protesterna mot landets regering måste förstås.”
President Vucic har hela tiden slagit ifrån sig kritiken, bland annat genom att påstå att oroligheterna skulle vara orkestrerade från utlandet och likna demonstranterna vid kaniner som springer iväg så fort polisen närmar sig. Oppositionens anklagelser om valfusk avfärdar han som lögner.
Föga förvånande har även Ryssland påstått att oroligheterna i Serbien är ett försök att destabilisera landet. Men till skillnad från Vucic pekar det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova tydligt ut väst som skyldigt. Bandet mellan de två länderna har av historiska och religiösa skäl länge varit starka. Efter Rysslands invasion av Ukraina har den serbiske presidenten lyckats med konststycket att balansera mellan lojaliteten till Ryssland och ambitionen om att en dag bli en del av EU. Ryssland har mycket att vinna på att stärka sin roll i Serbien genom att bland annat underblåsa oroligheterna.
Men att reducera protestvågen i Serbien till ett påverkansförsök av väst är förstås befängt, även med kremlska mått mätt. Faktum är att internationella valobservatörer rapporterat in oegentligheter i det serbiska valet. I en rapport av organisationen OSCE framgår att det styrande SNS-partiet hade en rad orättvisa fördelar. Till exempel dominerades valrörelsen av president Vucic trots att han inte kandiderade i valet. OSCE har också lyft fram det styrande partiets inflytande över medierna i landet som ett problem och uttrycker en oro över i vilken utsträckning som de serbiska väljarna har kunnat göra fria val på grund av dessa omständigheter.
Under Vucics tid vid makten har mediefriheten mycket riktigt tagit stryk. Den oberoende organisationen Freedom House klassar numera landet som delvis fritt och pekar tydligt ut det regerande partiet SNS för att ha urholkat medborgares politiska rättigheter och för att utöva negativa påtryckningar mot oberoende medier, oppositionspartier och politiska aktivister.
Det är bland annat mot bakgrund av detta som de pågående protesterna mot landets regering måste förstås. Det har länge funnits en politisk dragkamp mellan de som vill att landet närmar sig väst i form av ökad demokrati, frihet och liberalism, och de som ser Serbien som hemmahörande i öst.
Denna dragkamp har också varit ett återkommande skäl till tidigare protester mot det regerande partiet, men har hittills inte bromsat in nedmonteringen av demokratin i Serbien. Av de senaste veckornas händelser att döma ser det dock ut att bli allt svårare för regeringen att tygla medborgarnas krav på demokrati och frihet.
