Kaffet blir dyrare – men till vilken nytta?
När coronapandemin slog till i Sverige i början av mars uppmanades man att stötta sina lokala restauranger och kaféer. Det fanns en risk att de skulle gå under ekonomiskt annars. Många restauranger och caféer tvingades fram till kreativa lösningar och de som tidigare inte erbjöd hämtmat började nu med det. Ur ett smittskyddsperspektiv är det trots allt bättre och säkrare att köpa hämtmat än att avnjuta maten på restaurangen och därmed eventuellt bidra till att det blir knökfullt.
Det innebar även att personer som inte vågade ge sig ut på stan fick en möjlighet att stötta sitt favorithak. För många kafé- och restaurangidkare blev hämtmaten därför en livlina. Men den livlinan kan komma att dras in med en ny plastskatt.
”En skatt hade därför i bästa fall varit överflödig, i värsta fall hade den kvävt mindre aktörer på marknaden.”
Under måndagen lämnade engångsartikelutredning sitt betänkande till regeringen. I den föreslås en miljöskatt för engångsartiklar som innehåller plast. Det innefattar även de produkter som huvudsakligen är gjorda av andra material men som behöver plastbeläggning för att innehållet inte ska rinna ut ur behållaren.
Enligt förslaget skulle en engångsmugg därför kosta fem kronor och en livsmedelsbehållare sju kronor. Det hade påverkat såväl kaféer och restauranger som dagligvarubutiker och livsmedelsföretag. Och för den genomsnittliga konsumenten hade kostnaderna ökat med 300-900 kronor per år.
Ambitionen är att fler företag erbjuder sina kunder flergångsartiklar. I utredningen lyfter man fram några företag som redan gör detta. Till exempel omnämns kafékedjan Espresso House som i dag erbjuder dubbla stämplar för kunder som tar med en egen mugg vid köp av kaffe. Genom att beskatta engångsartiklar hoppas utredaren att initiativ likt dessa blir ännu fler.
Frågan är dock om det behövs. Många företag inser att det många gånger lönar sig att vara miljömedveten, inte minst då det efterfrågas av konsumenterna i allt högre grad. Företag som redan i dag erbjuder olika slags miljövänliga alternativ till sina kunder visar att förändring är möjlig utan statens inblandning. En skatt hade därför i bästa fall varit överflödig, i värsta fall hade den kvävt mindre aktörer på marknaden.
Som också nämns i utredningen är det svårare för mindre kaféer, restauranger, food trucks och kiosker att erbjuda flergångsalternativ eftersom de saknar ofta egna diskmöjligheter. Trots vetskapen om att förslaget skulle drabba dessa aktörer hårt vill man gå vidare. Detta i en tid där kafé- och restaurangbranschen redan är hårt pressad på grund av coronapandemin.
I utredningen framgår det att plast är ett svårersättligt material. När det gäller just livsmedel och dryck är plast många gånger bättre än papper när det gäller att hindra innehållet från att rinna ut. Plast är också ett bättre alternativ än aluminium.
Till syvende och sist är det inte plasten i sig som är ett problem, utan att människor skräpar ned. Det hade därför varit bättre med riktade insatser mot nedskräpning. På så sätt slipper den mest miljömedvetna att straffas på grund av att andra skräpar ner.
