Annons

Andreas Johansson Heinö: Johansson Heinö: Kan fempartiriksdagen vara på väg tillbaka?

Inför valet nästa höst hänger återigen flera partier löst.
Andreas Johansson Heinö
Ledarkrönika • Publicerad 10 oktober 2021
Andreas Johansson Heinö
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Inför valet 2022 är frågan med hur många partier riksdagen kommer att minska.
Inför valet 2022 är frågan med hur många partier riksdagen kommer att minska.Foto: Gusaf MŒnsson/SvD/TT

I de senaste mätningarna balanserar Kristdemokraterna och Miljöpartiet kring fyraprocentsspärren medan Liberalerna en bra dag inte når högre än tre procent.

Dagens krönikör

Andreas Johansson Heinö

är statsvetare och förläggare på Timbro förlag.

Oavsett opinionsläge är emellertid den bästa gissningen att partierna klarar sig. Riksdagspartier brukar nämligen alltid göra det. Fråga Kristdemokraterna. De har varit uträknade många gånger men aldrig åkt ur.

Annons

Två förklaringar brukar lyftas. Dels fenomenet med stödröstande som sedan länge är ganska utbrett i Sverige. Dels valrörelsernas utjämnande effekt när mediebolagen ger små och stora partier lika många tv-minuter i utfrågningar och debatter.

Jag är dock inte så säker den här gången. Det är mycket som är i rullning i svensk politik. Blockpolitiken har förändrats och med den förändras även stödröstandets logik.

Liberalerna är förstås mest illa ute. Partiet är nu nere på nivåer som brukade vara otillräckliga för att opinionsinstituten ens skulle särredovisa nya partier. När Sverigedemokraterna en gång i tiden hade motsvarande stöd doldes det i den mystiskt växande kategorin “övrigt”. Därmed inte sagt att den liberala stapeln borde rationaliseras bort från mätningarna – men det ger lite perspektiv på hur illa läget faktiskt är.

Om trenden fortsätter har de dock snart sällskap under spärren av Kristdemokraterna. Efter några bekymmerslösa år är man tillbaka i de nedre regionerna. Sedan förra valet har nästan 150 000 väljare försvunnit. Det är procentuellt det näst största tappet efter Liberalerna.

”Jag skulle avråda de här partierna från att lita till stödröster. För var ska de komma ifrån?”
Andreas Johansson Heinö

Det alltjämt regerande Miljöpartiet döms inte ut lika ofta. Men statistiken är smärtsamt entydig: som mindre parti i en koalitionsregering förlorar du alltid i efterföljande val. Så har det varit utan undantag i Sverige, både för de mindre borgerliga partierna och så blev det även för Miljöpartiet efter den förra mandatperioden. Med 4,4 procent i föregående val är den gröna marginalen inte jättestor.

Jag skulle avråda de här partierna från att lita till stödröster. För var ska de komma ifrån? Räcker moderata stödröster för både Liberalerna och Kristdemokraterna? På Alliansens tid var incitamenten betydligt högre: alla partierna behövdes för att möjliggöra en majoritet och identiteten som allmänborgerlig väljare var fortfarande vanlig. Kommer Liberalerna ingå i en Moderatledd regering efter valet ens om väljarna ger dem chansen? Ingen vet. Och är det inte bättre att Moderaterna blir så stora som möjligt, för att göra samarbetet med Sverigedemokraterna mindre läskigt?

På den rödgröna sidan är logiken den omvända. Visst ökar Magdalena Anderssons chanser att fortsätta regera om Miljöpartiet hänger kvar. Samtidigt finns det nog inte så få socialdemokratiska väljare som är övertygade om att Magdalena Anderssons chanser att regera på riktigt, med entydigt socialdemokratisk politik, ökar om hon slipper ha med miljöpartisterna. Så varför rädda kvar dem?

Sveriges riksdag har aldrig krympt. Fem partier blev sex som blev sju som blev åtta. 2014 var till och med nio partier inom räckhåll, även om nu inte Feministiskt initiativ nådde hela vägen. 2022 är frågan snarare med hur många partier riksdagen kommer att minska. Fempartiriksdagen har inte känts så här nära sedan 1987.

Annons
Annons
Annons
Annons