Johanna Grönbäck: Johanna Grönbäck: En gång pumpade man i takt
När Sverige 2010 hävde förbudet för homo- och bisexuella män att donera blod var man tillsammans med Kanada, Australien och Nya Zeeland västvärldens första. Riskerna hade utvärderats och förbudsskälen försvunnit. Nu har Sverige i stället hamnat efter.
Vården har ofta brist på blod, och regionernas kampanjer för att få fler att donera är många och återkommande.
Under 2020 minskade antalet blodgivningar med 20 procent, pandemin har haft konsekvenser även här: Rekordfå har gett blod. Men trenden har varit dyster under flera års tid. Bara tre procent mellan 18 och 75 år donerar blod årligen.
Bloddonationerna används vid cancerbehandlingar, olyckor, operationer och annat. I Sverige är det varje år omkring 100 000 personer som behöver få blod.
Fler behöver ge blod, men fler behöver också kunna bli blodgivare.
Nu har Socialstyrelsen infört nya blodgivningsregler som gäller sedan den 1 maj. Med förändringarna hoppas man öka antalet blodgivare och blodgivningstillfällen. Men i stället för att ta efter länder som Storbritannien, Danmark, Frankrike och Kanada har man landat i en egen, sämre lösning.
För att ge blod behöver flera kriterier uppfyllas. Den som donerar ska bland annat vara frisk och väga minst 50 kg. Även så kallade riskbeteenden bedöms och den som donerar blod får bland annat svara på om man haft sex med en ny partner. Den heterosexuella blodgivaren behöver om så är fallet vänta tre månader.
”Fler behöver ge blod, men fler behöver också kunna bli blodgivare.”Johanna Grönbäck
Den man som har eller haft sex med en annan man har däremot behövt vänta ett år – oavsett om partnern varit ny eller inte. Denna typ av sex har klassats som ett riskbeteende, även för den som lever i ett monogamt och mångårigt förhållande. Riskklassificeringen görs på gruppnivå. Individuellt beteende gör sig inte besvär i den här frågan.
Med Socialstyrelsens nya regler sänks nu karenstiden för män som har sex med män till sex månader. Det ursprungliga förslaget var fyra. Storbritannien och Kanada har tre.
Allt blod som doneras testas. Tre månader anses tillräckligt för att utesluta smitta, även med nuvarande tester.
Socialstyrelsen föreslog i sin tidiga remissversion att en ny testmetod som finns i övriga EU-länder, kallad NAT, skulle införas för att därigenom kunna sänka karenstiden ytterligare. Men regionerna var skeptiska till NAT av kostnadsskäl, och tiden höjdes igen.
Nu vill myndigheten i ett nytt varv utreda frågan om NAT-tester och individuell riskbedömning, så att det som kontrolleras är sexuellt risktagande, inte sexuell läggning. Det är välkommet, men sent påkommet.
De sex månaders karenstid som nu införs är rentav samma tidsfrist som från början var föreslaget när förbudet för homo- och bisexuella att donera blod var i stånd att tas bort. För tolv år sedan. Då var Sverige i takt med utvecklingen.
Johanna Grönbäck
är statsvetare och kommunikationschef på Ratio.
