Anela Murguz: Jakten på den perfekta medarbetaren har gått för långt

7 av 10 tjänstemän i privat sektor har gjort tester som mäter ens personlighet eller begåvning, enligt en undersökning från omställningsorganisationen TRR. Det kan låta harmlöst vid en första anblick, och rimligt att arbetsgivare säkerställer att nyanställda passar för tjänsten man erbjuder. Dessutom är kontroll av nyanställda rentav nödvändigt i vissa sammanhang, som till exempel för den som ska arbeta med barn eller med säkerhetsklassad information.

Men det är långt ifrån alla som arbetar inom dessa områden. Man kan därför fråga sig vilka personlighetstyper som gynnas vid nyanställningar om allt fler ska genomgå sådana tester. Det har till exempel länge funnits en extrovert norm på arbetsmarknaden. Kontorslandskap, AW:s och andra sociala aktiviteter är exempel på detta, och har blivit allt viktigare på arbetsplatser. Nästan så till en grad att det inte spelar någon roll om den anställde har ett enda mål: Att göra sitt jobb. Är han eller hon ovillig till att vara den sprudlande energidonatorn på jobbet är det ingen person man vill ha.

Det är också intressant ur perspektivet att samhället i övrigt rört sig i en mer normkritisk riktning. Gärna med betoning på mångfald, men då inte av personlighetstyper och idéer utan medfödda egenskaper som kön och etnicitet. Denna uppsjö av personlighets- och begåvningstester vid nyanställningar visar i själva verket att det råder en stark norm på arbetsmarknaden om vilka personer som är eftertraktade. Den som avviker från normen kan få betala ett högt pris i form av att inte få ett jobb, trots att den kan vara väl meriterad för tjänsten.

Dessutom är personlighets- och begåvningstesterna en del av en större trend, där arbetsgivare vill ha större kontroll över de anställda. Det är till exempel inte ovanligt att arbetsgivare går igenom arbetssökandes sociala medier inför en anställning. Antingen på egen hand eller genom att anlita företag som specialiserar sig på bakgrundskontroller. Något som flera fackförbund är kritiska till eftersom det suddar ut gränsen mellan det jobbmässiga och privata.

Därtill ser även kontrollen av redan anställda ut att ha ökat. Redan 2008 kom en rapport från Datainspektionen som visade att varannan arbetsgivare på olika sätt har koll på de anställda. Vidare uppgav 19 av de 103 arbetsgivare som deltog i undersökningen att de även kontrollerar anställdas e-post. När fler jobbade hemifrån under pandemin ökade incitamenten för arbetsgivare att utöva kontroll över sina anställda. Då kom också rapporter om att det gått så långt som användning av spionprogram för att övervaka de anställda.

Detta kan tyckas stå långt ifrån företags möjlighet att säkerställa att de anställer rätt sorts personer. Men om ivern är så stor över att hitta rätt typ av medarbetare är steget till att kontrollera dem på jobbet inte så stort.