Anela Murguz: Inte konstigt att invandrare vill ha tuffare tag mot gängen
Det finns dessvärre många märkliga fördomar om människor som bor i utsatta områden. En av dem är att de boende ofta antas vara skeptiska till polisen. De förslag som finns mot gängkriminaliteten utmålas inte sällan som något som drabbar alla som bor i ett utsatt område, och som de boende därför förväntas vara emot.
Men så ser det inte riktigt ut. Redan för fem år sedan kunde statsvetaren Peter Esaiasson visa på en annan berättelse i sin reportagebok Förorten (Timbro förlag, 2019), där han undersökte föreställningar bland boende i Bergsjön och Hjällbo, två socialt utsatta bostadsområden i Göteborg. Man såg inte polisen som någon förtryckarmyndighet som arbetade emot förortsbor. Tvärtom ville man se fler synliga poliser i sitt område. Och till skillnad från hur det ibland låter i debatten var de boende inte särskilt oroliga för polisens arbetsmetoder. Snarare var många undrade till om Polisen var tillräckligt handlingskraftigt mot de kriminella.
”När det gäller förslag som exempelvis visitationszoner, dubbla straff för gängkriminella och sänkt straffmyndighetsålder är det fler personer med utländsk bakgrund än svensk bakgrund som tror att förslagen kan ha effekt på kriminaliteten.”
Detta ser ut att bekräftas ännu en gång. En färsk undersökning av Järvaveckan Research, som kom i veckan, visar att det finns ett stort stöd för många av de kriminalpolitiska förslag som diskuterats genom åren. Det handlar förstås om ökad polisnärvaro, förebyggande åtgärder och minskade ekonomiska klyftor. Men också för det som beskrivs som repressiva åtgärder, såsom anonyma vittnen, högre straff, visitationszoner, sänkt straffmyndighetsålder och ökad kameraövervakning.
Däremot konstaterar rapporten att det finns olika uppfattningar om framför allt de mer repressiva förslagen beroende på om de som bor i utsatta områden har svensk eller utländsk bakgrund. När det gäller förslag som exempelvis visitationszoner, dubbla straff för gängkriminella och sänkt straffmyndighetsålder är det fler personer med utländsk bakgrund än svensk bakgrund som tror att förslagen kan ha effekt på kriminaliteten. Ja, ni läste rätt.
Ahmed Abdirahman, grundare av Järvaveckan, har nog rätt i att det finns en rad fördomar om vad boende i utsatta områden står i dessa frågor. Att många i förorterna, särskilt med utländsk bakgrund, drabbas hårdare av gängvåldet kan vara en förklaring till att toleransen för repressiva förslag är högre. En annan aspekt kan vara att många kommer från länder där repressiva inslag är vanligare, och därmed inte uppfattas som lika kontroversiellt som i en svensk kontext.
Alldeles oavsett skadar det inte att förslagen oftare diskuteras med de som berörs allra mest av dem.