Kajsa Kettil: Inte klokt att säga nej till Nato

För skada är just vad hennes försvarsminister Peter Hultqvist (S) i slutet av förra året orsakade genom sin försäkran att Sverige inte ska gå med i Nato varken nu eller i framtiden. Om det inte var så allvarligt skulle det gå att skratta åt eländet. Men nu är det dessvärre allvarligt. I veckan har representanter för Nato och Ryssland träffats för att diskutera det spända läge som har uppstått efter den ökade militärnärvaron vid Ukrainas gräns, och även den kravlista som innebär att Nato enligt Ryssland inte får godkänna fler medlemmar som exempelvis Ukraina, Finland och Sverige.

Det naturliga hade varit att markera mot kraven, punkt slut. I rättvisans namn bör det sägas att Hultqvist betonade att Sverige själva bestämmer över vår säkerhetspolitik, men tillägget att ett Nato-medlemskap aldrig blir aktuellt överskuggar tyvärr detta.

Något annat som borde vara naturligt är att göra verklighet av en Nato-option. En sådan betyder att Sverige snabbare kan bli medlem i försvarsalliansen om det skulle bli aktuellt. Finland har en sådan option, och sedan drygt ett år finns det även en majoritet i Sveriges riksdag. Men Socialdemokraterna spjärnar emot. Statsministern är å ena sidan tydlig med att Sverige själva väljer vilka vi samarbetar och övar försvar med. Å andra sidan säger hon sig inte vara beredd att agera på ett sätt som ökar den internationella instabiliteten.

Det förstärker bilden av det socialdemokratiska hyckleriet när det gäller säkerhet och internationella relationer. Är det möjligt att de ens själva tror på den alliansfrihet de fortfarande argumenterar för?

S verkar dock förvänta sig någon sorts borgfred på grund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget, vilket i deras ögon innebär att alla andra gör som Socialdemokraterna vill. Det är anmärkningsvärt med tanke på att regeringen, som ju numer styrs enbart av S, motsätter sig nämnda riksdagsmajoritet.

Det finns visserligen ingen anledning att provocera i onödan, det sista vi vill är att förvärra läget. Och ett väpnat angrepp mot Sverige är inte sannolikt enligt försvarsexperter. Ukraina har däremot större anledning att vara vaksam.

Den före detta KGB-agenten Putin har tränats för att hålla sina kort tätt inpå kroppen och inte låta motståndaren känna till hans kommande drag. Det troliga är därför att Moskva kommer att överraska väst. De flesta experter är överens om att ett storskaligt väpnat angrepp är osannolikt, men under veckan har någon form av militär manifestation eller ett cyberangrepp diskuterats som möjliga aktioner. På fredagen utsattes ukrainska myndigheter för just ett omfattande cyberangrepp, där ukrainare uppmanades att vänta sig det värsta eftersom personlig information om dem hade offentliggjorts. Ingen hade på fredagen tagit på sig attacken, men den fick EU att kalla till ett krismöte, och utrikeschefen Josep Borrell beskrev sina misstankar så här: ”Ni kan föreställa er vem som gjort detta.”

Det finns med tanke på den senaste tidens utveckling anledning för väst att stå enat och för Sverige att visa Kreml hur majoriteten av de svenska makthavarna ser på saken. Sverige bör därför införa en Nato-option så snart som möjligt.

Bara faktumet att försvarsmakten behöver utöka sin beredskap på Gotland, vilket skedde i veckan, borde vara skäl nog. Att det dessutom finns en riksdagsmajoritet för en Nato-option är ännu ett tungt vägande argument.

Eller som den retoriskt färgstarke Johan Pehrson (L) (som ersatte partiledaren Nyamko Sabuni som saknar riksdagsplats) träffsäkert uttryckte det under partiledardebatten: ”Den som är ensam är inte stark, bara ensam och allianslös.”