Annons

Hur långt vågar Putin gå?

De strider som pågått i gränsområdena mellan Ukraina och Ryssland så sent som under midsommarhelgen har hittills kostat minst 300 människor livet.
Ledare • Publicerad 22 juni 2014
Befolkningen i delar av östra Ukraina flyr striderna mellan de rysktrogna separatisterna och den ukrainska regeringsarmén.
Befolkningen i delar av östra Ukraina flyr striderna mellan de rysktrogna separatisterna och den ukrainska regeringsarmén.Foto: Evgeniy Maloletka

Det är i dagsläget omöjligt att veta vem som skjuter på vem, trots att Kievregeringen ensidigt utfärdat vapenvila. Men i kläm mellan dessa krafter står oavsett vem som skjuter vad som i huvudsak är en befolkning vars sympatier ligger på Rysslands sida.

Det är dessa människor – män, kvinnor och barn – som nu flyr österut, in i Ryssland, för att undkomma den armé som enligt folkrätten har rätt att värna sin konstitution och sina gränser.

Annons

Ett faktum som fördjupar konflikten är att för varje stridsvagnsgranat och för varje kula som avlossas, så mister Kievregeringen mer och mer av sin auktoritet och sin legitimitet i dessa områden. Något som Rysslands ledare Vladimir

Putin är villig att utnyttja till sin egen fördel.

Att ena dagen sätta rysk militär i högsta larmberedskap bara för att nästa mana till dialog är motsägelsefulla men logiska inslag i den auktoritäre despotens repertoar. Den enda dialog som Putin är intresserad av är envägsdialogens; Ukraina har att laga sig efter hans vilja eller så får man vackert se destabiliseringskampanjerna fortsätta.

Att Putin och hans allierade i Ukraina har övertaget, det är något som Kievregeringen och den nye presidenten Petro Porosjenko är väl medvetna om. Den vapenvila som Porosjenko har utlysts fram till den 27 juni, och som utgör ett av inslagen i presidentens fredsplan, har avvisats av separatisterna och ifrågasatts av Kreml som bara en ny form av politisk utpressning.

Men detta motstånd spelar mindre roll i ett avseende – förslaget om vapenvila utgör gångbar politiskt valuta i EU.

På fredag ska den ukrainske presidenten bland annat skaka hand med Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt och resten av unionens regeringschefer och utrikesministrar, under ett toppmöte ute på ett av första världskrigets slagfält i Belgien.

Där är det tänkt att Porosjenko ska underteckna det samarbetsavtal som den störtade ukrainske presidenten Viktor Janukovytj, på Moskvas vägnar vägrade att underteckna, och som sedan utlöste vad som nu håller på att utvecklas till den farligaste konflikten i Europa sedan andra världskriget.

Det är således inte bara mot Ukraina som Ryssland agerar, utan snart också mot EU och mot drömmen om ett större, fredligare och mer demokratiskt Europa.

Var går gränsen för hur långt Putin vågar gå?

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons