GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Hur kommer 2022 påverkas av pandemin?

Del 4. Det gångna året har precis som föregående präglats av pandemin. Hur kommer det märkas av under 2022? Ledarsidans krönikörer svarar.
Ledare • Publicerad 7 januari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Stefan Bennedahl med verket "Håll avstånd" i stengodslera på Liljevalchs konsthall, Stockholm. Hålla avstånd lär vi behöva göra även 2022.
Stefan Bennedahl med verket "Håll avstånd" i stengodslera på Liljevalchs konsthall, Stockholm. Hålla avstånd lär vi behöva göra även 2022.Foto: Anders Wiklund/TT

Nadim Ghazale

Kommunpolis i Borås, debattör, föreläsare, Boråsambassadör 2020 och en av årets sommarpratare i P1.

Det beror lite hur på den nya mutationen utvecklar sig. Vi har fått återgå till restriktioner och begränsningar i vår vardag. Men jag hoppas att det är tillfälligt och att det inte kommer märkas av alls under 2022 samt att covid förpassas till ännu en influensa som vi får dras med och som vi måste skydda oss mot genom trygga vaccinationsprogram. Men viktigast är att sjukvården och människorna som verkligen lidit och betalat ett högt pris får återhämta sig och andas ut.

Sten Tolgfors

Före detta handels- och försvarsminister (M). Numera verksam som konsult.

Faran för nya virusmutationer är inte över, tvärtom får vi förutsätta att sådana kommer. Det innebär inte nödvändigtvis att viruset blir farligare, men vi kommer att få leva med pandemin ännu ett tag. Det finns mycket att reparera efter pandemin. Sjukvården har varit ansträngd, företag inom handel har varit pressade och komponentbrist och transportproblem har präglat tillverkande industri. Gränser i Norden måste öppnas och rörligheten inom EU säkras, liksom internationella försörjningskedjor.

Johanna Grönbäck

Statsvetare och kommunikationschef på Ratio.

Risken är att det under många år framöver kommer märkas i att en mängd nya frihetsinskränkningar kommer bestå, i någon form. Eventuellt utan större protester. Pandemin har motiverat statsmakter att införa radikalt auktoritära åtgärder som nu kan användas ”för säkerhets skull” utan avvägning kring hur (o-)farlig nästa våg eller mutation är relativt hur rättighetskränkande den är. Ytterligare risk är att man lockas använda verktygen för fler frågor, som i Indien där man vill ha lockdown för klimatet.

Mikael Hermansson

Tidigare politisk redaktör på BT.

Mycket talar för att 2022 inte blir särskilt mycket annorlunda än de föregående åren. Men det lär bli tydligare vilka det är som drabbas hårdast. Vaccinvägrare i de rika länderna utgör ett problemkomplex i sig, men det verkligt stora hindret i coronakampen är snarare de rika ländernas ovilja att se till att fattiga länder får vaccin i tillräcklig mängd för att snabbare få slut på pandemin.

Jesper Strömbäck

Professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

Det beror på hur situationen utvecklas. Det finns en utbredd trötthet på olika typer av restriktioner, men om smittspridningen fortsätter att öka och nya mutationer uppstår kommer de att bli nödvändiga. Förutom att det drabbar människor i vardagen liksom företag och kulturlivet riskerar det bidra till ökad polarisering. Det kan också leda till ökade krav på tvångsvaccinering där friheten för de många att slippa restriktioner ställs mot friheten för de få att slippa bli tvångsvaccinerade.

Stig Fredrikson

Före detta utrikeskorrespondent och utrikeskommentator på SVT.

Allt tyder tyvärr på att det är pandemin som kommer att prägla även vårt 2022. Förhoppningsvis kommer fler människor världen över att inse att det bara är vaccinering som ger ett skydd mot fortsatt spridning av viruset. Men det är nog en from förhoppning att alla konspirationsteorier om vaccinen ska försvinna. Ändå går det kanske att hoppas på att vaccinmotståndarna ska börja inse sin del av skulden till smittspridningen i många länder.

Andreas Johansson Heinö

Statsvetare och förläggare på Timbro förlag.

Alldeles för mycket, antagligen. Det vore önskvärt om fler i politiken tog strid mot lättvindiga inskränkningar av grundläggande fri- och rättigheter. Annars är risken att vi även nästa vinter har en regering, oavsett politisk färg, som känner sig manad att visa handlingskraft inför ständigt nya mutationer.

Margit Silberstein

Journalist och författare med en bakgrund som bland annat inrikespolitisk kommentator på SVT.

I Coronakommissionens slutbetänkande den 25 februari kommer skuld att fördelas mellan myndigheter och regeringen. Men i och med att kritiken i det föregående betänkanden var svidande med ”haveri” som ledord är det möjligt att upprördheten bland allmänheten delvis är uttömd. Även om kommissionen kommer att lägga ansvaret på regeringen och Folkhälsomyndigheten för begångna misstag biter det inte lika hårt när både Stefan Löfven och Johan Carlsson numera befinner sig i periferin av debatten.

Lars Stjernkvist

Kommunpolitiker och före detta partisekreterare för Socialdemokraterna.

Svår fråga, eftersom vi inte sett slutet på pandemin. Coronakommissionens rapport kan möjligen bli en fråga för valrörelsen, men det är inte säkert. Allt beror på hur utvecklingen blir i vårt land i och i vår omvärld under 2022. Vad jag däremot vågar hävda bestämt är att ingen regering kan räddas av ett skickligt agerande i en kris. Det är vad man vill framåt som avgör val. En regering kan emellertid falla på grund av ett oskickligt agerande.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.