Annons

Hot mot politiker är våld mot det öppna samhället

Att cirka 2400 förtroendevalda på nationell, regional och kommunal nivå utsattes för våld, hot och trakasserier under valåret 2018 kan förklaras men aldrig, aldrig försvaras.
Ledare • Publicerad 7 november 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Riksdagen – ett av den svenska demokratins många finrum. Att hota de som väljs till denna församling är att begå våld mot det öppna samhället.
Riksdagen – ett av den svenska demokratins många finrum. Att hota de som väljs till denna församling är att begå våld mot det öppna samhället.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Brottsförebyggande rådets senaste version av Politikernas trygghetsundersökning, PTU, erbjuder skrämmande läsning för den som fortfarande hyser tilltro till att ett öppet och nära förhållande mellan politiker och väljare alltid är att föredra.

Det är fjärde gången som Brå genomför en kartläggning av politikernas trygghet. De uppgifter som förekommer i undersökningen bygger på de förtroendevaldas egna tolkningar och bedömningar. Cirka 14 000 tillfrågades och närmare 60 procent svarade. Det går att grotta ner sig i reservationer och förbehåll, som att den enskildes svar kan vara anpassat till den bild som följer av att det egna partiet vill ge av sig själv i sammanhang, som att ”rapportera utsatthet i större utsträckning för att förstärka bilden av sitt parti som utsatt”, som rapportförfattarna skriver i inledningen. Trots denna och fler reservationer är det är alldeles uppenbart att det är förenat med stora risker att ställa sig till förfogande för samhällets bästa.

Annons

Föga förvånande är kvinnor mest utsatta. Oron för att utsättas har också ökat och det är i valrörelsernas slutskede som hoten kulminerar. Den som har utländsk bakgrund utsätts oftare än den som har svensk, det är också i denna grupp som oron är störst. Vad avser partitillhörighet och hot är det Sverigedemokraternas och Miljöpartiets företrädare som oftast uppger sig vara utsatta. Drygt hälften av dem som uppgett att de blivit utsatta, har blivit det vid mellan två och fem tillfällen. 33 procent har råkat illa ut vid sex eller fler tillfällen.

Den som oftast hotar och trakasserar är en man mellan 45-64 år, som beskrivs som ”förargad medborgare” eller ”rättshaverist”. Det vanligaste syftet tycks vara att förödmjuka och förolämpa. Av givna anledningar är därför så kallade sociala medier en arena där hot och påhopp är vanligt. Den relativa anonymiteten ger förövaren skydd.

Att vara folkvald eller förtroendevald ska inte vara ett högriskuppdrag. Ingen ska behöva tveka om huruvida de vågar delta i debatter, skriva insändare eller lägga fram förslag i de politiska församlingarna med hänvisning till omsorg om egen eller anhörigas säkerhet.

Det mest iögonfallande är inte att många folkvalda anger att de inte får den hjälp de behöver. Istället är det den väldokumenterade bristen på anständighet, respekt och framför allt självinsikt hos dem som utsätter folkvalda för hot som förvånar och förargar. Det går att vara oense i sak, att ha olika syften och mål; det är politikens essens.

Men att hota och trakassera den som är förtroendevald är att bruka våld inte bara mot en individ utan också mot det öppna samhället och dess institutioner.

Annons
Annons
Annons
Annons