GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Pär Holmgren: Klimatkrisen behöver bli uppfinningarnas tidsålder

Många tekniska innovationer och utveckling av existerande system kommer behövas för att klara klimatkrisen.
Pär Holmgren
Mitt Europa • Publicerad 16 juli 2020
Pär Holmgren
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Värmeverket Hellisheidi på Island där man suger koldioxid ur luften och binder det till vatten och pumpar ner den i berggrunden där kolet förstelnas.
Värmeverket Hellisheidi på Island där man suger koldioxid ur luften och binder det till vatten och pumpar ner den i berggrunden där kolet förstelnas.Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

För 30 år sedan kom FN:s klimatpanel med sin första skarpa varning om klimatkrisen. På den tiden läste jag till forskare, extraknäckte som TV-meteorolog och sparade ut mitt långa hår i en Joey Tempest-frisyr*. Mitt hår är numera betydligt kortare, medan innehållet i klimatpanelens rapporter blir längre och dessutom allt allvarligare. När vi i EU-parlamentet nu pratar om att EU ska bli koldioxidneutralt till 2050 tycker mina kollegor i andra partier att vi är ambitiösa. Själv kan jag inte låta bli att tänka tillbaka på den tiden och att vi 2050 kommer ha väntat i 60 år med att göra det som stod klart redan när jag såg ut som Joey Tempest.

Mitt Europa

Pär Holmgren

är Europaparlamentariker för Miljöpartiet, som ingår i partigruppen De gröna.

Varför har vi väntat så länge? Ett problem är att många politiker hoppats att ny teknik ska lösa klimatproblemen istället för att agera med tekniken vi redan har. På andra områden gör vi inte så. Läkare kan hoppas på nya revolutionerande behandlingsmetoder (och politiker och företag bör satsa pengar på att utveckla dem) men man måste ändå behandla patienterna med de metoder som finns just nu. Jordens klimat är tyvärr alldeles för komplext för att en enda teknisk lösning ska kunna lösa problemen.

Att tekniken knappast ensamt räcker för att klara klimatkrisen är förstås inget skäl för att avstå från satsningar på forskning och utveckling, tvärtom! Det är både klokt och nödvändigt att utveckla ny grön teknik. Jag är stolt över att tillhöra den gröna gruppen i EU-parlamentet. Vi vill satsa dubbelt så mycket på grön teknikutveckling och forskning som de andra partierna.

Ny grön teknik behövs av många anledningar, inte minst för att det ska gå snabbare att minska utsläppen vi har. Vi behöver mer effektiv förnybar energi, bättre batterier till elbilar och utveckla nya klimatsmarta sätt att tillverka exempelvis cement.

Men det är inte tillräckligt. Vi har tyvärr redan släppt ut så mycket koldioxid att vi också måste utveckla metoder för att avlägsna delar av den koldioxid som släppts ut sedan vi började ta upp olja, kol och naturgas ur marken. Ny spännande forskning som offentliggjordes förra veckan visar att vi genom att lägga ut mineralrikt stendamm på åkrar kan vi binda upp lika mycket koldioxid som Japan och Tysklands släpper ut varje år. Detta är givetvis inte hela lösningen på klimatkrisen, men med en rejäl klimatpolitik och denna typ av smarta innovationer kan vi komma en bra bit på vägen.

”Vi har tyvärr redan släppt ut så mycket koldioxid att vi också måste utveckla metoder för att avlägsna delar av den koldioxid som släppts ut sedan vi började ta upp olja, kol och naturgas ur marken.”

För de unga som nu har sommarlov mitt i en pandemi kan detta kanske vara en viss tröst. De och deras initiativkraft kommer verkligen att behövas i framtiden. Ska vi klara klimatkrisen behöver detta bli en uppfinningarnas tidsålder. Det kommer finnas ett stort behov för nya smarta lösningar och goda idéer. Inte bara på teknikområdet utan minst lika mycket när det gäller samhällsplanering och beteendevetenskap.

Jag tror att om vi tar vara på dessa möjligheter behöver dagens unga inte vänta lika länge som jag fått vänta på att se förbättringar. Det sena 80-talets Joey Tempest-frisyrer är definitivt inte längre högsta mode, men desto viktigare har en framtidsinriktad och innovativ klimatpolitik däremot äntligen blivit det.

* Det bör tillhöra allmänbildningen, men för säkerhets skull påminns läsaren här om att Joey Tempest förstås var (och fortfarande är) den eminente frontfiguren i hårdrocksbandet Europe.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.