Pär Holmgren: Dags att sluta med fossilbidragen!
Varje år subventionerar EU:s medlemsländer oljeindustrin och andra fossila verksamheter med miljardbelopp. Trots det bäddas det i EU-parlamentet för nya fossila subventioner i en rad olika stödåtgärder.
Pär Holmgren
är Europaparlamentariker för Miljöpartiet, som ingår i partigruppen De gröna.
Ett exempel är EU:s program för klimaträttvisa som är tänkt att stödja fattiga regioner i den gröna omställningen. De konservativa och även många liberaler och socialdemokrater vill inom ramen för detta ge ökat stöd till fossilgas, främst i kolberoende regioner. Vi gröna säger bestämt nej, eftersom det skulle låsa in oss i ett beroende av fossila bränslen för lång tid framöver.
Många ser naturgas som ett övergångsbränsle när kol måste fasas ut. Visst, användningen av gas är lite bättre för klimatet och luftföroreningar än kol, men ska vi klara klimatmålen måste även den fossila naturgasen fasas ut snart den med. Att ge pengar till ny gasinfrastruktur är därför inget annat än en återvändsgränd.
Vi har inte mycket tid på oss. Klimatet förändras redan, och följderna av det märks allt tydligare. Rekordvärme, bränder och andra extremväder tilltar på allt fler platser och med allt kortare mellanrum. Ju längre vi väntar på en helomvändning desto svårare och dyrare blir det att ställa om. Handlar vi inte drastiskt nu väntar en ekonomisk, humanitär och ekologisk katastrof.
Skulle vi ha börjat ställa om på riktigt under tidigt 2000-tal kanske nya gasinvesteringar kunde vara tänkbara under en omställningsperiod. För att nu kunna klara våra klimatmål och därmed undvika förödande konsekvenser måste vi dock hoppa över det steget och satsa fullt ut på förnybart och elektrifiering. Förutom att det är bortkastade skattepengar att investera i något vi måste fasa ut snart, är det också att lura de regioner och aktörer som skulle vara mottagare av subventionerna. Det skulle vara som att investera i fasta telefonlinjer på 2020-talet.
”Ju längre vi väntar på en helomvändning desto svårare och dyrare blir det att ställa om. Handlar vi inte drastiskt nu väntar en ekonomisk, humanitär och ekologisk katastrof.”
Vi kommer att behöva satsa allt vi kan på ett klimatneutralt samhälle. I den kalkylen ryms inga återvändsgränder i form av ny fossilgas. En storskalig satsning på förnybart och elektrifiering kommer att vara vägen framåt för att nå målen. Det innebär inte att kranen vrids åt tvärt för befintlig fossilgas, men däremot för ny sådan. Detta skulle ge tydliga signaler till alla de som väntar på besked, att framtiden är förnybar. Jag uppmanar mina kollegor att också välja sida mot ett fossilt bidragsberoende. Vi gröna kräver en gemensam EU-strategi för utfasning av fossila subventioner. Det handlar om 550 miljarder kronor per år som EU:s medlemsländer istället borde lägga på en fossilfri framtid.
