Hässleholmen och försvaret

Mer till försvaret och mindre till Hässleholmen. Det finns olika sätt att beskriva alliansens senaste satsning på försvaret, men även om man inte fullt ut delar regeringsföreträdarnas bergsäkra syn på dess avgörande betydelse för den svenska försvarsförmågan, kan man åtminstone säga att beskedet till Hässleholmen är lätt att tolka.

Ledare • Publicerad 24 april 2014

Det blir nämligen inga pengar till nystartszoner. De 155 miljoner kronor om året som var avsatta i höstbudgeten till genomförandet av dessa zoner blir nu istället en del i finansieringen av ett förstärkt försvar. Hässleholmen, Rosengård, Bergsjön och andra områden som var tänkta att ingå i denna av regeringen så omhuldade integrationssatsning, slipper därmed bli försökskaniner i ett projekt som hade riskerat att bli en återvändsgränd, även om dess syfte var vällovligt.

Allianspartierna har visserligen inte sagt sig ge upp tanken för all framtid, men dels är de överens om att de tidigare avsatta pengarna nu ska gå till annat, dels har EU-kommissionen haft så många invändningar att det i så fall måste bli ett rejält omarbetat förslag som kommer att ta både tid och kraft.

Annons

Det finns som sagt en god tanke bakom idén med nystartszoner, nämligen att underlätta etablering av företag i utsatta stadsdelar, för att därigenom snabbare komma tillrätta med långtidsarbetslösheten samt kunna bryta bidragsberoendet.

Företag med färre än 50 anställda med minst 25 procent av personalen från samma område skulle slippa betala delar av arbetsgivaravgiften. Som mest skulle företagen kunna få 3,5 miljoner kronor om året.

Det handlade alltså både om geografiska gränser, men också om storleksmässiga. För att passa in och få stödet skulle företagen kunna uppvisa rätt adress både för egen del och för de anställda.

Redan där f inns byråkrati- och undantagsfällor och framförallt en uppenbar risk för snedvriden konkurrens. Ett företag med i sammanhanget ”rätt adress” skulle ha lägre kostnader än det som etablerat sig på ”fel” sida gränsen. Och vad skulle hända om någon av dem som fått jobb också velat byta bostad och flytta till ett annat område? Skulle de riskera sitt jobb då, eftersom deras anställning inte längre skulle uppfylla kraven på statlig subvention?

Tills vidare behöver alltså regeringen inte svara på de frågorna. De kan istället lägga kraften på att ta bort trösklar till företagande och arbetsmarknad på ett mer generellt plan.

Det gynnar alla, oavsett vilken stadsdel de bor i.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons