Annons

Anela Murguz: Har vi inte lärt oss något av pandemin?

Trots ökad krismedvetenhet brister delar av beredskapen.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 26 januari 2024
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Översvämningar i Borås i spåren av töväder och regn.
Översvämningar i Borås i spåren av töväder och regn.Foto: Håkan Rosenqvist

Det har snart gått fyra år sedan den mystiska virussjukdomen som vi blivit så bekanta med spreds över världen. Här i Sverige ekade våra beredskapslager tomma. Både sjukvården och äldreomsorgen visade sig inte vara tillräckligt rustade för att hantera en pandemi utan att gå på knäna.

Det gick nog upp för många att det är bättre att vara förberedd när en kris kommer än att låta sig bli överraskad. Krismedvetenheten har blivit större i samhället sedan dess, vilket också beror på det försämrade säkerhetspolitiska läget. Men att medvetenheten ökat betyder inte att beredskapen är god. Tvärtom finns det fortfarande en hel del som kan bli bättre.

Annons

Ett exempel kommer från en färsk studie som gjorts vid Högskolan i Borås. Den visar att ett antal Sjuhäradskommuner brister i sin hantering av information vid kriser kopplat till översvämningar.

”De allra flesta inser att kommunens resurser inte är obegränsade och att enheter inte kan vara på alla platser samtidigt.”

Forskarna upptäckte att det saknades strukturer för hur informationen delas på både ett övergripande och konkret plan. Något som är illavarslande med tanke på hur centralt det är att information når alla berörda snabbt vid händelse av en kris. Inte minst för att det är många olika aktörer som ska samverka.

En smula anmärkningsvärt är det också, då informationshantering är betydligt billigare och enklare se över än att rusta upp ett försvar som nedprioriterats i många år och en välfärd som bantats.

Dessutom möttes forskarna av en inställning bland de intervjuade om att det inte går att lägga hur mycket fokus som helst på att förbereda sig för översvämningar då det sker sällan. Detta trots att delar av Sjuhärad klassas som ett riskområde för översvämningar och att de väntas bli fler i framtiden.

Studien, som uppmärksammades på nyhetsplats i BT i förra veckan, kunde inte komma mer lägligt. För redan på måndagen drog ett nytt oväder in. Ett temperaturomslag, snabb snösmältning och stora regnmängder ledde till översvämningar på flera håll i Borås. BT (22/1) träffade Pentti Lindberg på Sjöbo som gav sig ut i ovädret för att hacka bort is och snö från kommunens gatubrunnar, i hopp om att inte vattnet tar sig in i källaren. Han är kritisk till att kommunen inte gör mer i förebyggande syfte för att förhindra fastighetsskador från översvämningar. Borås stad menar å sin sida att det inte går eftersom det är fruset i brunnarna, men medger samtidigt att kommunen har problem när det gäller mindre gator.

De allra flesta inser att kommunens resurser inte är obegränsade och att enheter inte kan vara på alla platser samtidigt. Just av den anledningen är det viktigt att rätt information når rätt personer i rätt tid.

Annons
Annons
Annons
Annons