Kajsa Kettil: Hallå, politiken, var är valrörelsen?
55 procent – så få röstade i valet till Europaparlamentet 2019. Det var visserligen en ökning med fyra procent sedan valet dessförinnan, 2014, men att nästan varannan svensk väljer sofflocket framför sin medborgerliga plikt säger något om synen på EU och Sveriges roll i unionen. Det är som att den allmänna uppfattningen är att EU är något diffust, avlägset som mest rör länderna på kontinenten men har ytterst lite med oss att göra.
Den uppfattningen stämmer inte. Tvärtom påverkas medlemsländernas medborgare hela tiden i sin vardag av de lagar som som kommissionen tar fram och som parlamentet och ministerrådet ställer sig bakom.
De senaste två dagarna har detta varit extra tydligt. Under mandatperiodens sista session i Strasbourg har parlamentarikerna tvingats vara ovanligt flitiga med sina voteringsfingrar, då inte mindre än 89 lagförslag skulle upp för omröstning. Långt ifrån alla lagar är lika kända som det omfattande klimatpaketet Fit for 55 eller den nyligen framtagna migrationspakten. Men samtidigt som vi svenskar ägnade veckan åt att sucka över det ovanligt kalla aprilvädret höll parlamentarikerna ångan uppe i Strasbourg.
På agendan stod bland annat ett lagförslag om förbättrad luftkvalitet, vilket bör intressera svenskar efter att det nyligen uppmärksammades att utomhusluften kring många förskolor är alldeles för dålig. En annan programpunkt rörde konsumenters rätt att få trasiga varor lagade, något som gynnar både plånbok och klimat. Och så väntades omröstning om EU:s första lag någonsin för att bekämpa våld mot kvinnor – tyvärr ett ämne som berör även Sverige med tanke på att antalet dödade flickor och kvinnor ökade med tio fall till 33 mellan 2022 och 2023.
”Att nästan varannan svensk väljer sofflocket framför sin medborgerliga plikt säger något om synen på EU och Sveriges roll i unionen.”
Det är detta – och mycket annat – EU samarbetar och tar beslut om. Det som startade som Europeiska kol- och stålgemenskapen med sex medlemsländer som ett projekt för fred har vuxit till något så mycket större, bättre och mäktigare. Det är synd att bara varannan svensk tycker att den gemenskapen är tillräckligt viktig att delta i genom att rösta.
Varje myndig person har ett moraliskt ansvar att själv vara tillräckligt insatt för att kunna delta i våra demokratiska system. Det kanske låter högtravande, men behöver inte vara så krångligt; information om varför, hur och när EU-valet sker finns en snabbgoogling bort, till exempel här.
Valresultatet och medborgarnas kunskap beror dock inte bara på hur ambitiöst svenska folket är, utan även hur väl partier och dess kandidater lyckas nå ut med sina budskap. Med sex veckor till EU-valet gör dessa märkligt lite väsen av sig. Förutom toppkandidaterna Tomas Tobé (M) och Alice Bah Kuhnke (MP) är det så tyst att det faktiskt inte är konstigt om många svenskar har missat att det snart är val.
Kom igen nu, politiker, vad väntar ni på?
