Anela Murguz: Gör det enklare att vara rektor
Det senaste året har frågan om hot och våld i skolan fått ordentligt med strålkastarljus på sig. Mycket till journalisten och författaren Vesna Prekopic förtjänst som först i en kolumn i DN Kultur berättade om när hon själv blev utsatt för hot och våld på en skola i en Stockholmsförort. Något som senare utvecklades till boken Brottsplats: skolan (Volante förlag), som ledarsidan skrivit om tidigare.
Trots att Prekopic delar med sig av sina egna erfarenheter i egenskap av rektor är det främst lärares situation som har uppmärksammats i den efterföljande debatten. Det är inget fel med det. Lärare är de som arbetar närmast elever och i viss mån även vårdnadshavare, där hoten ofta kommer ifrån. Och hotet är reellt: de senaste tio åren har anmälningarna till Arbetsmiljöverket gällande hot och våld i skolan fördubblats, och tycks dessutom ha blivit allt grövre.
”Vill man förbättra den svenska skolan måste man börja med rektorerna.”
Strax före årsskiftet meddelade därför regeringen att anmälningarna ska analyseras närmare för att få en tydligare bild av läget. Förhoppningsvis kan det också bidra till ökad kunskap om rektorers situation. Ledarskapet är nämligen avgörande för att en skola ska fungera väl. Men dessvärre är det inte alltid som förutsättningarna finns.
Nyligen kom Skolverket med en rapport som visar att tre av tio grundskolor har haft tre eller fler rektorer de senaste fem åren. Ytterligare fyra av tio skolor har haft två rektorer, det vill säga ett rektorsbyte, under tidsperioden.
Det försvårar det vardagliga arbetet på de berörda skolorna. Rektorn är viktig både när det gäller rutiner kring ordning och reda på skolan, men också undervisningen i sig. Det säger sig självt att allt kontinuiteten blir lidande när skolor drabbas av flera rektorsbyten på kort tid.
Skolverkets rapport ger även en bild av hur det är att vara rektor i dag. Något som får på tok för lite uppmärksamhet i skoldebatten. Till exempel har rektorer i Sverige generellt sett kort yrkeserfarenhet om man jämför med övriga Pisa-länder. Därtill har rektorsuppdraget blivit mer komplext genom åren. Man ska förutom att leda det pedagogiska arbetet också ansvara för skolans inre organisation, personalfrågor, säkerhet och arbetsmiljöfrågor. Något som många rektorer upplever är svårt att hinna med. Förutsättningarna kan skilja sig markant mellan skolor och precis som för lärare finns en hög grad av stress i arbetet. Något som enligt rapporten kan förklara den höga rektorsomsättningen.
Vill man förbättra den svenska skolan måste man börja med rektorerna. Genom att göra det lättare att vara rektor kan arbetsmiljön bli bättre – för alla.
