Anela Murguz: Georgien står inför ett vägskäl – och det angår Sverige
Georgien står inför ett vägskäl. Med ett omstritt lagförslag som under dramatiska former klubbades igenom på tisdagen tar landet ett kliv närmare Ryssland snarare än den europeiska gemenskapen som landets demokratiska krafter hellre vill vara en del av.
Agentlagen, som förslaget kommit att kallas, har i flera veckors tid fått tiotusentals människor att protestera på georgiska gator och torg. Landets opposition föredrar dock att säga rysklagen för att den påminner om en liknande lag mot ”utländska agenter” som antogs 2012 i Ryssland, och som stärkte president Vladimir Putins järngrepp om landets oppositionella krafter.
Att Georgien invaderades av Ryssland 2008, och att Ryssland fortfarande ockuperar delar av Georgien tycks alltså inte avskräcka landets regering från att driva fram agentlagen. I sak innebär lagändringen att medier och frivilligorganisationer som får mer än 20 procent av sina medel från utlandet ska klassas som aktörer som går främmande makters intressen. Men i praktiken är det mer troligt ett sätt för regeringsmakten att utöva förtryck mot oppositionella krafter.
”Oavsett utfall kommer tillvaron som oppositionell i Georgien bli svårare.”
Värt att notera för svensk del är att många av de verksamheter som bistånd från Sverige går till skulle omfattas av den nya lagen. I år väntas exempelvis 200 miljoner kronor gå till utvecklingsbistånd i Georgien, vilket visar att frågan även angår vårt land. Därför var regeringens besked att skjuta till ytterligare elva miljoner kronor i stöd till civilsamhället i Georgien ett glädjande sådant. Det är i dessa lägen som länder som vill närma sig EU är i störst behov av den fria världens stöd.
Försöken till ett närmande till Ryssland sker efter att Georgien i december i fjol beviljades kandidatstatus till EU. Denna position – att först närma sig EU för att kort därpå backa – är inte unik för det georgiska samhället. I andra kandidatländer, som bland annat Serbien, Bosnien-Hercegovina och Moldavien, finns också interna dragkamper mellan öst och väst. Det är inte ovanligt att den yngre delen av befolkningen är mer positivt inställd till den europeiska gemenskapen än den äldre, eftersom det är främst de ungas livssituation som hade förbättrats av ett EU-medlemskap. I Georgien är stödet för ett EU-inträde dessutom stort. Hela 79 procent vill gå med i unionen, enligt en undersökning som bland andra SVT hänvisar till.
Men man bör inte underskatta den kraft som Ryssland lägger på att övertyga invånarna i dessa länder om motsatsen. Det visar varför EU:s utvidgningsambition är viktig. Mycket tyder på att Georgiens president, som är en del av oppositionen, kommer att motsätta sig förslaget genom att lägga in ett veto. Oavsett utfall kommer tillvaron som oppositionell i Georgien bli svårare, vilket också är regeringens syfte. Därför är det för Sverige, som en del av EU, en skyldighet att göra allt vad man kan för att trycket på det frihetslängtande folket i öst lättas.
