Kajsa Kettil: Ge alla nyanlända chansen att gasa mot framtiden
Ledarsidan har tidigare lyft fram Borås stad som ett föredöme när det handlar om att ge ukrainska flyktingar möjlighet att studera via SFI. Denna grupp har hittills haft rätt att läsa den mindre omfattande utbildningen Svenska från dag ett, som arrangeras av folkhögskolor och studieförbund. Det har varit ett dåligt system av två anledningar; dels finns inte utbildningen i alla kommuner, dels lär sig eleverna generellt sett inte tillräckligt god svenska för att bli anställningsbara. Nu ser regeringen ut att backa i frågan, och utreder om det kan bli aktuellt att införa SFI även för ukrainare.
Det är i så fall ett utmärkt beslut.
Om näringslivs- och integrationsminister Johan Pehrson (L) har inspirerats av Borås är oklart, men det finns anledning för honom att snegla västerut även fortsättningsvis. För som BT berättade på nyhetsplats (13/2) satsar två öppna förskolor på att även föräldralediga nyanlända ska lära sig svenska. Initiativet till ”Språka tillsammans” togs av anställda inom öppna förskolan och finansieras hittills av länsstyrelsen. Träffarna riktar sig till alla som är hemma med små barn och behöver utveckla språket. Syftet är att bryta den isolering som tiden hemma med ett litet barn kan innebära, i synnerhet för den som är ny i Sverige och saknar ett socialt nätverk. I förlängningen är förhoppningen att språket och samvaron ska rusta deltagarna inför studier och arbete.
Det är klokt tänkt, och rimmar dessutom väl med regeringens inställning att lyckad integrationspolitik ”bygger på såväl plikt som rätt – lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”.
”Om näringslivs- och integrationsminister Johan Pehrson (L) har inspirerats av Borås är oklart, men det finns anledning för honom att snegla västerut även fortsättningsvis.”
Det kan möjligen låta lite högtravande, men den föräldralediga mamma eller pappa som tar med sitt barn till öppna förskolan för en stunds lek, fika och vuxensamtal lever faktiskt upp till delen om plikt. Sverige har varit för dåligt på att signalera att den som har invandrat hit förväntas göra allt han eller hon kan för att så snabbt som möjligt lära sig språket och börja arbeta. Det kräver målmedvetenhet och ansträngningar från den enskildes sida, men är ett rimligt pris för att få ta del av det generösa välfärdssystemet. Dessutom är det en win-win: Invandrare som integreras berikar Sverige med sina egenskaper och sin kompetens samtidigt som de känner sig välkomna och behövda.
Detta samband borde kommuniceras ännu tydligare från statens sida. Ett sätt att göra det är att avsätta medel så att varje kommun kan erbjuda föräldralediga språkutveckling likt projektet i Borås.
De anställda inom Borås stad som driver ”Språka tillsammans” hoppas att antingen kommunen eller länsstyrelsen ska skjuta till pengar så att projektet kan förlängas efter slutdatumet i april. Det vore önskvärt. En ännu bättre lösning vore dock om varje kommun beviljades statliga medel som var öronmärkta till integrationsverksamhet för föräldralediga.
