GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Gärna ämnesbetyg men inte sänkta krav på eleverna

Inför gärna ämnesbetyg. Men sedan får det vara slutpillat med gymnasiet.
Ledare • Publicerad 14 september 2021 • Uppdaterad 14 september 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Ämnesbetyg i gymnasieskolan skulle innebära en stor förändring.
Ämnesbetyg i gymnasieskolan skulle innebära en stor förändring.
Foto: Johan Nilsson/TT

Snart kan kursbetyg i gymnasiet – att man får betyg vid slutet av en kurs – bli ett minne blott. Enligt ett förslag från regeringen kan ämnesbetyg införas för de elever som börjar gymnasieskolan hösten 2025. Till skillnad från kursbetyg fokuserar ämnesbetygen på helheten av ett ämne. På så sätt hade elevers sämsta prestation inte varit lika avgörande som det är i dagsläget.

Det är bra. Ända sedan det nuvarande betygssystemet infördes 2011 har kritik riktats mot att enstaka dåliga insatser väger tungt vid betygsättning. Genom att slopa upplägget med kurser och i stället införa ämnen, där varje ämne innehåller olika nivåer som eleven ska klara för att i slutet få ett slutbetyg, hoppas man få en mer sammanhängande undervisning. Något som även statsminister Stefan Löfven (S) lyfte fram i sin regeringsförklaring under tisdagen när han sa att det inte är elevers tidigare svackor som ska vara avgörande, utan viljan att lära sig mer.

Genom ämnesbetygen kommer det förhoppningsvis finnas ett tydligare fokus på kunskap, och inte som i dagsläget där lärande förvandlats till avprickningar i matriser. Däremot kan det tredje och sista året på gymnasiet bli tufft för många elever. Ämnesbetyg i slutet av utbildningen kan tolkas som att det bara är det sista som räknas. Något som inte var ovanligt med det förra betygssystemet när det första betyget delades ut i åttonde klass.

För till skillnad från hur det låtit i skoldebatten genom åren är inte betyg något som skadar barn och unga. Tvärtom motiverar det elever till att anstränga sig mer, och när ett betyg kommer sent finns det alltid en risk att man inte tar skolan på allvar förrän det är dags att få betyg. Men då är det ofta för sent.

”Förändringarna gör det svårt att jämföra skolprestationer över tid och på så sätt utvärdera systemen. Dessutom innebär det en påfrestning för både lärare och elever.”
Anela Murguz

Även med dagens betygssystem är det inte ovanligt att elever dyker upp stup i kvarten för att fråga om vad de kan göra för att nå ett högre betyg. Det är möjligt att detta går att undvika genom de olika nivåer som det föreslagna betygssystemet är tänkt att struktureras utefter. Samt att det nya förslaget bidrar till att hålla uppe motivationen – och i förlängningen att färre elever halkar efter.

Men där får man sätta punkt för reformer för gymnasieskolan då den redan genomgått flera större förändringar de senaste åren. Förändringarna gör det svårt att jämföra skolprestationer över tid och på så sätt utvärdera systemen. Dessutom innebär det en påfrestning för både lärare och elever. Men i början av förra veckan kom regeringen med ytterligare två förslag om gymnasieskolan. Förutom att man vill göra samtliga gymnasieprogram högskoleförberedande, vilket ledarsidan skrev om i söndags, meddelade utbildningsminister Anna Ekström (S) att hon även vill se över frågan om behörighetskraven till gymnasiet. Detta som ett svar på den stora obehörigheten bland niondeklassare, vilket gör att förslaget i praktiken innebär att man sänker kraven i skolan i hopp om att fler grundskoleelever blir behöriga till gymnasiet.

I dagsläget är det cirka 14 procent av niondeklassarna som inte klarar grundskolan, och därmed inte blir behöriga till gymnasieskolan. Det talar för att det är grundskolan som behöver ses över denna gång – inte gymnasieskolan. Och vad man än gör bör man inte sänka kraven på eleverna. Det är det sista svensk skola behöver.

Anela MurguzSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.