Anela Murguz: Gängkriminaliteten hotar Sverige
Det som började med en läcka i israeliska medier bekräftades snabbt av svenska Säkerhetspolisen. Främmande stater som Iran använder sig av kriminella nätverk baserade i Sverige för att utföra våldshandlingar, främst riktade mot andra stater, grupper och personer i Sverige.
De initiala uppgifterna gör gällande att det skulle handla om de två rivaliserande gängen Foxtrot och Rumba, som det senaste året stått i centrum för den pågående våldsvågen i Stockholm. Båda nätverken uppges också ligga bakom två olika attentat mot den israeliska ambassaden i Stockholm.
Det dröjde inte särskilt lång tid innan Iran tillbakavisade uppgifterna. Det finns en lång fientlig historia mellan Israel och Iran. Dessutom är den israeliska underrättelsetjänsten, som står bakom uppgifterna, under hård kritik för att inte ha lyckats avvärja 7 oktober-attacken.
Men faktum kvarstår att det är uppgifter som Säpo delvis bekräftar. Dessutom finns det tidigare exempel på när Iran opererat olovligen på svensk mark. Däremot nämnde Säpo inte några specifika nätverk i samband med sin presskonferens på torsdagen, som man höll tillsammans med regeringen och Nationella operativa avdelningen, Noa.
”Gängkriminaliteten är inte längre en renodlat inrikespolitisk fråga, utan måste också i viss mån betraktas som utrikespolitik.”
Det är uppgifter som måste tas på allvar. Att den organiserade brottsligheten är systemhotande har varit känt sedan länge. Ändå har det funnits en tendens att spela ned allvaret. Om det tidigare handlade om huruvida problemen med gängkriminalitet överskattades och det togs politiska brösttoner i frågan handlar det numera mer om hur gängen beskrivs; som något småkorkade och oorganiserade där ledarfigurerna på bekvämt avstånd utomlands manipulerar barn i Sverige till att utföra våldsdåd på deras bekostnad.
De nya omständigheterna visar att gängen snarare är betydligt mer sofistikerade än vad man kanske vill medge. Att agera på främmande staters begäran gör att frågan får en helt ny dimension. Konkret höjs ribban för regeringen som gjort det till sin främsta uppgift för mandatperioden: att få ordning på Sverige. Gängkriminaliteten är inte längre en renodlat inrikespolitisk fråga, utan måste också i viss mån betraktas som utrikespolitik.
Det underlättar inte att ett antal tunga kriminella aktörer befinner sig utomlands i länder som Sverige saknar utlämningsavtal till eller som i Irans fall har dåliga diplomatiska förbindelser till. Regeringen behöver därför tänka utanför boxen när det gäller att få fast dessa personer som på avstånd hotar Sveriges säkerhet.
