Fredrikson: Ett 20-årsminne och ett avslutat krig splittrar USA
Den fråga som ställs på sin spets, är vilken roll USA i fortsättningen ska spela på världsscenen. Men det är en fråga som djupt splittrar amerikanerna.
11-septemberattentaten krävde nästan 3 000 människors liv, de flesta i World Trade Center i New York. Mindre känt är att dåden fortsätter att kräva offer, framför allt bland räddningsarbetarna som röjde upp i bråten efter de sammanstörtade skyskraporna. Nästan 4 000 personer har de senaste 20 åren dött i sviterna av sjukdomar orsakade av dåden. 18 000 räddningsarbetare har fått cancer kopplad till attentaten.
Stig Fredrikson
är före detta utrikeskorrespondent och utrikeskommentator för SVT.
Att terroristerna kunde slå till mot själva USA:s hjärta, mot New York och mot försvarshögkvarteret Pentagon, svetsade samman den amerikanska nationen. President George W Bush beordrade anfall mot talibanregimen i Afghanistan som hade gett en fristad åt ledningen för al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin som hade planerat attackerna. Därmed inleddes ett 20 år långt krig mot vad som kallades den internationella terrorismen. Praktiskt taget hela USA stod bakom beslutet att anfalla Afghanistan.
20 år senare är USA ett djupt splittrat land, och ett land som undrar om kriget mot terrorismen var värt priset. Demokrater och republikaner är mer oförsonliga än någonsin, och själva den amerikanska demokratin hotas av krafter som inte längre tror på demokratiska metoder för att genomdriva sin politik.
20-årsdagen av 11 september sammanfaller med president Joe Bidens beslut att avsluta kriget i Afghanistan för USA:s del. Men uttåget i kaos och nya attentat blev inte någon ärofull reträtt. Bidens popularitetssiffror har fallit dramatiskt, och allt tyder på att Donald Trump kommer att utnyttja den hårda kritiken mot Biden för en politisk comeback.
”Så frågan är om USA efter Afghanistan-uttåget kommer att sluta spela rollen som världspolis.”Stig Fredrikson
Joe Biden har försvarat sitt beslut att ta hem den amerikanska militären från Afghanistan med att det var dags och borde ha gjorts för länge sedan. I det resonemanget ligger en insikt, kanske senkommen, om att USA är bättre på att störta misshagliga regimer än att bygga upp något annat bättre i stället.
Så frågan är om USA efter Afghanistan-uttåget kommer att sluta spela rollen som världspolis. Irak, Libyen och Afghanistan anförs i debatten som exempel på att goda avsikter resulterar i motsatsen. Det nu avslutade kriget i Afghanistan visade att USA inte lyckades med det som kallas nationsbyggande. Trots alla de miljarder dollar som satsades på att skapa ett mer stabilt och demokratiskt samhälle i Afghanistan föll allt ihop som ett korthus, på några veckor, och talibanerna kom tillbaka till makten.
Ordet världspolis har en negativ klang, och det är nog klokt av Joe Biden att inse att USA i fortsättningen inte ska ge sig in i företag som inte kan föras till ett lyckligt slut.
Men hela den demokratiska världen kommer att vara helt beroende av att USA även i fortsättningen står upp emot de verkligt stora hoten, framför allt diktaturen i Kina och den alltmer auktoritära regimen i Ryssland. Det är också vad Biden tänker göra, trots splittringen inom USA.
